Att arbeta med drama eller inte, det är frågan!

Att arbeta med drama som ämne kan vara svårt då man inte kanske är superbra på att dramatisera och inte har kunskapen till hur man arbetar med drama. Men som jag nämnt i tidigare inlägg, det blir vad man gör det till samt att det är mitt jobb som pedagog att faktiskt arbeta med ämnet.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) står det att förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Ett ämne som jag tror att många glömmer av.

Svensson* tog upp under sin föreläsning att det kan vara svårt för barn att sätta sig in i en annan roll, utanför deras egna tankar och liv. Men hon nämnde också att estetiska ämnen, som till exempel drama, är en stor tillgång för elevers teoretiska studier. Genom drama skapas kreativitet vilket är positivt för problemlösningsförmågan och det kritiska tänkandet. Estetiska aktiviteter i sig skapar samarbete mellan människor, vilket är positivt för kommunikationen vilket i sin tur skapar gemenskap mellan människor och som i sin tur leder till självförtroende och det ger studieframgång.

Drama kan göras på många olika sätt. Det jag i första hand tänker på är när man ger varandra varsin roll och sedan ska man spela en annan person eller liknande. Det behöver faktiskt inte vara så heller. Mattsson*2  beskrev under en workshop att dramatisering kan vara lätt och enkelt tillsammans med barn. Hon visade ett exempel med en saga som heter Den lilla lilla gumman. I sagan finns en gumma, en katt, och en ko. Om man gör detta i en barngrupp får barnen välja mellan dessa tre roller, det kan då till exempel bli 10 katter och 2 gummor samt 3 kor, detta har ingen betydelse för berättelsen. Sedan läser pedagogen berättelsen och under tiden får barnen agera utifrån sagan och deras roll. De behöver inte sätta sig in i sagan om de inte vill och det finns inga krav på repliker eller att barnen ska säga något eller stå ensamma vid en roll. Jag tror att barn kan känna sig utlämnade och tycka att det är jobbigt om de skulle behöva spela en ensam roll. Är man tillsammans med någon annan kan man härma, kopiera och slippa känna press.

Qvarsell (2012, s. 63) beskriver att drama som estetik kan handla om barns möjligheter att fantisera, att skapa föreställningar och att tänka i tänkheter, som de ofta gör i leken. Jag tror att drama kan vara som en lek för barnen, med en vuxen som finns med och stödjer, stöttar och kanske styr lite ibland. För barnen kan det vara befriande att få hjälp med att leka då det ibland kan vara lite svårt. Tillsammans kan alla barn agera ihop och få leka.


 Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen

 

Referenser

*Ann-Katrin Svensson. Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. Högskolan i Borås, 2015-01-20.

*2 Carina Mattsson. Timmele förskola. Högskolan i Borås,  2015-03-27.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 

Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur och estetik i pedagogiken, skapande kunskapsbildning och gemenskap bland barn. I Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Glererups, ss.61-76.