Att arbeta med matematik i förskolan

Det är inte ofta som jag möter på människor som har matematik som sitt favoritämne. De ser ofta ämnet som svårt, jobbigt och det i sin tur gör att det blir tråkigt. Jag har stött på människor som anser att det är ett ämne som barn faktiskt inte behöver lära sig förrän de blir äldre. Björklund (2012, s. 19) beskriver att matematik kan vara ett svårdefinierat begrepp för många men att man kan beskriva matematik som ett socialt och kulturellt redskap som har utvecklats för att skapa struktur i människans vardag. Hon beskriver också att små barn uppfattar matematiska begrepp och symboler snabbt, vilket kan vara till god hjälp i samspel med andra (s. 24). Matematik handlar faktiskt inte bara att räkna som många tror, utan också viktigt för det sociala, speciellt för små barn som försöker förstå och upptäcka sin omvärld.

Att arbeta med matematik i förskolan är faktiskt lättare än vad man kan tro och det går att hitta matematik i allt vi gör, det gäller bara om att vara medveten och engagerad som pedagog. Men vart kan man hitta matematik i förskolan verksamhet då? Jo, låt mig beskriva några få situationer eller lekar där matematik finns i allra högsta grad. Exempel:

• Måltiden – barnen kan få hjälpa till att duka, räkna glas och tallrikar, hur många gafflar eller knivar behövs, hur många barn respektive vuxna ska sitta vid bordet.
  
  
•  Lek i sandlådan – när man bakar sandkakor används former av olika slag, volym i de olika formarna, storlekar, de får bygga och konstruera sina kakor.
  
• Klä på sig för att gå ut – vad behöver man ha på sig, två vantar, en till varje hand, ett par skor men en sko för varje fot, passar det om jag lånar frökens sko, har vi samma storlek?
  
• Bygga med lego – konstruktionslek, bygga, passform, planera, former, räkna, sortera, färger m.m.
• Fruktsamlingen – dela frukterna, halvor eller fjärdedelar, räkna hur många ska ha banan

• Skapa diagram – hur många ska ha äpple till mellanmål, lägg en blå kloss om man ska det.

• Att pärla och pyssla – skapa mönster, tessilering, jämföra olika pärlor, sortera, storlekar, räkna antal.
  
• Gå i skogen – räkna hur många stora eller små kliv det är till en viss plast, samla kottar och räkna, leta efter saker som liknar former, hitta det träd som man tror är längst. 

Ja som ni ser är detta bara små små detaljer, men det finns mycket mer än vad jag nämnt. Barn tycker ofta att matematik är väldigt roligt, något som jag i alla fall märkt när jag har jobbat eller varit på praktik.

Jag tror att det kan vara så att många pedagoger inte vill arbeta med matematik eftersom de själva har dåliga erfarenheter av ämnet. Men samtidigt vill jag pointera att detta är MITT/VÅRT jobb som pedagoger att arbeta med matematik enligt förskolans styrdokument. Vi har egentligen inget val, så varför inte göra ämnet till något roligt?

Matematik i förskolan handlar inte om att prestera utan det handlar om att barnen ska få möta på den matematiska världen och försöka få en förförståelse för ämnet. Om jag som pedagog inte ger barnet en introduktion som är spännande och rolig för matematik så kommer ämnet kanske bli mer skrämmande och främmande när det sedan ska arbeta med det i skolåldern. Björklund (2012, ss. 19-20) beskriver att ursprunget för det matematiska tänkandet finns redan hos de nyfödda barnet. Ja, redan då är barnet färdigt att utvecklas i samspel med omvärlden. I vilken riktning som de matematiska förmågorna och färdigheterna utvecklas är beroende på vilka möjliga erfarenheter som barnet erbjuds i mötet med sin omvärld, men även de människor som finns i den. Genom att vuxna uppmärksammar matematiken i vardagen för det att barn blir mer medvetna om samband och matematik i vardagen.

Hur kan man då göra som pedagog om man känner sig osäker på ämnet?
Om man som pedagog känner sig osäker på matematik tycker jag att man ska ta hjälp av både böcker men även internet och appar. Idag har pedagoger sådan tur att Ipads finns i (nästan) alla förskolor och i dem kan man ladda ner flera appar som kan vara till hjälp för att lära ut matematik. Jag tror att många pedagoger antar att de ska kunna ämnet utantill och vara självlärda eftersom vi är pedagoger.
 Men för att bli en kunnig pedagog anser jag att man måste kunna söka efter inspiration och vara villig till att lära sig nya saker via böcker och internet, vilket man som pedagog bör i alla ämnen.

En annan sak som jag också tror är superviktig är att försöka arbeta med matematiken i vardagen, helt naturligt och ofta. I förskolan kan man arbeta med tema matematik, men tycker man samtidigt att det är svårt att arbeta med ämnet är det nog lättare att försöka få med det i olika situationer, som jag berörde innan.

En sista reflektion – var inte rädd för att arbeta med matematik. Det är ett fruktansvärt enkelt ämne att få med i vardagen och när man väl ger sig an är det fruktansvärt roligt. Jag säger som min mor hade sagt – det blir vad man gör det till!

Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) ska förskolan bland annat sträva efter att varje barn:

·         utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

·         utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

·         utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

·         utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen

Referenser

Björklund, Camilla (2012). Bland bollar och klossar: matematik för de yngsta i förskolan. 2., [kompletterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442