VFU – Vernissage, nytt skapande och föräldrafest

Under den näst sista dagen av mina fältdagar hade vi en vernissage på det barnen skapat. Jag började med att ställa upp alla akvarium i ett rum. Sedan delade jag upp barngruppen i smågrupper där en grupp i taget fick komma och titta. De barn som hade skapat akvarium fick presentera sitt och berätta om de som bodde i akvariet.

Barnen som gjort akvarium beskrev också hur de gjort dem och vilka material som de använt. Efter att alla visat upp sitt akvarium fick barnen gå och titta, känna och fråga. Det märktes att barnen var stolta och glada över vad de skapat och de fick mycket beröm utav sina kamrater.

Efter maten samma dag läste vi sagorna som barnen hade skapat. Tillsammans hade jag och några barn gjort fruktsallad och dukat upp vid ett stort bord så alla skulle få plats. Vi bestämde att jag skulle läsa men att de barn som gjort böckerna fick vara med och visa bilderna och berätta om dem. Sedan fick barnen gå och titta i sagorna och se lite närmre.

Efter denna lilla vernissage ville de barn som inte fått skapa akvarium också göra egna djur. Vi ”snöade” då in på maneter, som blev ett väldigt populärt ämne under eftermiddagen. Vi läste om maneter och barnen ville tillverka egna. Så fram med massa papper, pennor, trådar, limpistoler och massor utav annat material. Jag visade hur jag hade gjort min manet i mitt akvarium, vilket nästan alla barn också ville göra. Efter några timmars skapande hade barnen gjort maneter, delfiner, valar, fiskar. Sedan ville barnen hänga upp det i altantaket på förskolan.

Det blev som ett hav när de hänge och dinglade, vilket uppskattades mycket utav barnen.

Föräldrafest
På kvällen hade förskolan sedan en föräldrafest där vi ställde ut alla akvarium och sagor igen. Barnen fick visa sina föräldrar vad de gjort och berättade om sitt skapande. Barnen visade också upp sitt hav som vi hängt upp i altantaket.

Det var väldig roligt att få visa föräldrarna hur jag arbetat med barnen, vilket de uppskattade mycket. Under vernissagen för föräldrarna märkte jag hur mycket barnen faktiskt lärt sig och det var kul att se hur en arbete kan växa och bli så stort.




Kursmål:
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
-  utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

VFU – att skapa sagor

Sista veckan under min VFU-period gjorde jag sagor med två grupper. Barnen var mellan 4-6 år och de var tre barn i en grupp och två i den andra. Här hade jag inte gjort något didaktiskt material utan valde ut några böcker som de läst i förskolan och som vi tittade lite i. Vi pratade om hur en bok ser ut, att den har en framsida som ofta är som en bild, men utan massa text. Framsidan hade en rubrik som berättade vad boken hette. I boken fanns det både bilder och text. Texterna består av bokstäver som i sin tur bildar ord som sedan bildar meningar vilket tillslut blir en berättelse. Barnen pointerade att det stod med små bokstäver i texterna och nästan aldrig med stora. Vi pratade sedan också om att det fanns bilder som texterna handlade om.

Jag beskrev för barnen att de skulle få göra en saga med bilder som de skulle måla och sedan skulle vi tillsammans skriva texter till. Texterna skulle vi skriva på datorn och barnen fick gärna skriva lite på deras bilder själva om de också ville. Även i detta moment gav jag ramar där deras sagor var tvungna att handla om vatten. Jag frågade också barnen om det lät som en bra ide, eller om de ville göra på något annat sätt, men de ville göra så som jag beskrev.

På förskolan använde de sig av en berättarlek som jag också använde lite av i mitt arbete. Svensson (2005, s. 104) beskriver leken som ”låt barnen bestämma”. Det går ut på att en pedagog börjar att berätta en historia, sedan stannar man upp och låter barnen välja i vilken riktning berättelsen ska ta. Som pedagog gör man flera avbrott och låter barnen fylla i huvudpersoner, vad de gör, vad som händer m.m. Pedagogen gör bara utfyllnaden.

Till en början fråga jag vad barnen tyckte att sagan skulle handla om och vad som skulle kunna hända. Sedan började jag med berättarleken och lät barnen fylla i. Eftersom de gjort detta förut blev det en väldigt rolig och bra saga i båda grupperna. Jag märkte att barnen tog olika karaktärer och händelser som de hade inspirerats utifrån de böcker vi redan läst till sin egna, men det anser jag bara vara positivt då barnen förstått handlingen i de tidigare böckerna. Barnen var också väldigt måna om att fråga varandra vad de tyckte skulle hända, vilket ledde till ett väldigt bra samarbete dem emellan.

Efter barnen gjort färdigt berättelsen till sagorna så valde vi ut några bilder som skulle kunna finnas med. Barnen ville måla sina egna karaktärer och saker som hände i berättelserna.

 

Jag frågade om de ville skriva lite själva på bilderna bland annat, vilket de ville. Den ena gruppen ville lära sig skriva med små bokstäver. Jag skrev på en lapp, som vi sedan läste tillsammans och pratade om bokstäverna, sedan skrev barnen av orden till sina bilder.

Det var väldigt roligt att se när de kämpat med en bokstav och sedan klarade den. Ofta kom ett glädjerop –  ”TITTA FRÖKEN, JAG KAN JU SKRIVA LILLA A, JAG KAN JU FAKTISKT”.

Den andra gruppen tyckte det var jobbigt och svårt med de små bokstäverna, så vi testade att skriva några ord med stora och några med små. När vi sedan var klara med bilderna satte jag mig med en dator för att skriva ner den text som skulle finnas med i boken till bilderna. Några av barnen ville gärna testa att skriva några meningar vilket vi gjorde tillsammans på datorn.

Efter att texten och bilderna var färdiga satte vi ihop dem och laminerade. Barnen var med under hela processen och det var kul att tillsammans få göra egna berättelser. 

Tankar och reflektion
I detta moment ville jag lägga fokus på språket i första hand, men i momentet rörde vi också vid andra ämnen som skapande, bild, matematik, naturkunskap, olika dilemman m.m. När barnen kom på sagorna var det fokus på ett dilemma. I en av böckerna handlade det om att man inte får kasta skräp i vatten, vilket något i berättelsen hade gjort. Detta ledde bland annat till att en delfin satt fast i ett nät och kunde inte simma, vilket i sin tur ledde till att den inte kunde äta eller träffa sina kompisar. I berättelsen trampade också en pojke på en glasbit som fanns på en strand vilket resulterade i att han började blöda mycket.

När barnen skapade sina berättelse pratade de mycket om bokstäver, hur man kan skriva dem, hur ord ser ut, vi jämförde ordbilder och testade att skriva både versaler och gemener. Vi samtalade mycket och när barnen själva berättade tränade de också sitt eget språk. Under processen pratade barnen mycket med varandra, de jämförde och visade sina bilder och texter samt frågade varandra vad de tyckte att de skulle måla eller skriva. De bad också varandra om hjälp under tiden som vi arbetade. 

Som Svensson (2009, ss 12-13) beskriver så är språket i grund och botten en social funktion. Med hjälp av språket kan vi lösa problem genom att vi diskuterar med andra, med oss själva och gör analyser. Språket fungerar också som en gruppsammanhållning där språket signalerar bland annat intressegrupp, vilket i sin tur resulterar i att språket också är en del av identitetsutvecklingen. (Detta kan man märka mer senare i tonåren då ungdomar är väldigt noga med att tala som sina kamrater.)

Tillsist vill jag pointera att arbeta med böcker på olika sätt är ett av de bästa sätten att för barn lära sig språk. Svensson (2005, s.29) tar upp att böcker är det bästa hjälpmedlet för att ge barn ett rikt språk. Det är nyttigt för barn, men även alla människor, att komma i kontakt med många olika böcker som ger olika språkliga uttryckssätt. 

Men vad fick barnen med sig utav detta utifrån Läroplanen?
I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) står det att lärandet för barnen ska vara roligt och stimulerande samt att det ska baseras på samspel mellan vuxen och barn men även barn sinsemellan. Barnen ska få känna tilltro till sin egen förmåga och förskolan ska lägga stor vikt på att stimulera barnens språkutveckling. Förskolan ska uppmuntra och ta vara på nyfikenheten för språket. Förskolan ska också sträva efter att varje barn får utveckla kunskap inom olika områden så som bild, matematik, naturkunskap, språk m.m. Förskolans verksamhet ska främja och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter.



Kursmål:
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
-  utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
- kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

VFU – att skapa akvarium

Nu har VFU- perioden äntligen tagit fart och första veckan har gått. Veckan började med att hela barngruppen och alla pedagoger gick på teater ”Fröken Sill simmar till..”. Teatern var väldigt uppskattad av barn men även av oss vuxna. Det var sång och berättande om djur under vatten. Vi tog bilder och under hela dagen samtalade vi om teatern. Ett bra startskott till mitt didaktiska arbete!

Jag hade delat den första barngruppen i två grupper och började med att visa upp mitt didaktiska material för den första gruppen. Till en början frågade jag barnen om de visste vad ett akvarium var. Några barn svarade att de inte visste, något barn sa att det inte är i havet i alla fall. Jag visade på förskolans Ipad hur ett akvarium kan se ut och vad som skulle kunna bo där. Vi samtalade om teatern som vi nyss varit på och drog lite paralleller till den. Jag berättade sedan en saga om det akvarium jag själv skapat och beskrev djuren som bodde där. När jag var klar frågade jag om barnen ville skapa, vilket de gärna ville. Jag gjorde samma sak i den andra gruppen, men där var det två barn som inte ville, vilket var helt okej. Jag vet faktiskt inte varför barnen inte ville skapa, men kanske var det så att detta inte intresserade dem. Jag frågade om de ville göra någon annorlunda men det ville dem inte.

Tanken var sedan att lägga fram allt material som fanns på förskolan för att låta barnen få använda vad de ville. Barnen och jag gick också ut på gården och plockade mycket material som de skulle kunna ha i sina akvarium. Barnen fick varsin skolåda som de fick göra vad de ville med. Jag arbetade hela tiden med en grupp i taget för att kunna ge mer tid och stöd åt varje barn. Vi samtalade mycket om materialen, vad de hette, vad barnen gjort av de olika materialen tidigare och även hur de kändes. Dock resulterade valet av material i att de flesta barnen ville göra som jag gjort, vilket de gärna fick om de ville.

Barnen målade sina kartonger blåa, hällde glitter och limmade. De skapade olika djur som skulle bo i vattnet och mitt krav under skapandet var att barnen bara fick göra djur som kunde bo under vatten. Detta gjorde jag för att barnen skulle få ramar i sitt skapande eftersom jag själv tror att det kan bli svårt och lite för mycket för dem om det blir för fritt. Jag kommer förklara varför lite senare i mina reflektioner.

Jag tog sedan ett barn i taget och vi limmade in allt som skulle finnas i akvariet. Vi pratade om de olika sakerna som limmades in, hur de såg ut, hur de kändes, hur de luktade, vilken färg och storlek de hade, vart de skulle sitta, framför, bakom, jämte, under eller över. Barnen pratade med mig men även mycket med varandra under tiden som vi skapade. Barnen klippte ut olika former som de ville ha med och det märktes att de tyckte det var roligt att skapa. När jag frågade dem om de ville arbeta med deras akvarium var det alltid ett glädjetjut som hördes. Jag drog då slutsatsen att de tyckte momentet var roligt!

Detta gjorde jag med båda grupperna under första veckan. Jag hann med mycket redan under första veckan men jag arbetade också lite under den andra veckan. Jag skrev hela tiden ner det vi gjorde, vad barnen sa och hur långt jag kom med varje barn. Detta för att senare dokumentera tillsammans med min handledare.

Tankar & reflektioner
Anledningen till att jag gjorde att didaktiskt material som jag visade upp för barnen var för att jag och min handledare tänkte att barnen antagligen inte hade så många erfarenheter runt ämnet. Barnen i denna grupp var tre, några precis fyra år. Jag märkte sedan när jag arbetade att barnen faktiskt inte hade några erfarenheter och de kunde inte mycket om akvarium. Att de härmade mig gjorde de nog för att de som sagt inte hade erfarenheter, vilket inte är lätt för en tre- och fyraåring. Men mitt fokus låg på att prata om materialen, få in olika sinnen genom att känna lukta och höra på till exempel. Jag tänkte också mycket på att prata om de olika djur vi skapade, som bodde i vatten. Vi läste lite fakta från olika böcker och pratade om dem. Jag ville få med språk, matematik, naturkunskap vilket jag också kände att jag fick i arbetet. När vi samtalade och läste fakta lärde barnen sig nya begrepp och barnen pratade mycket sinsemellan om deras akvarium. Matematiken låg i fokus när vi limmade och skapade då vi pratade former, storlekar, perspektiv, rumsuppfattning, färger, vi sorterade m.m. 

 Naturkunskapen kom såklart med när vi pratade om de olika djuren.

Jag ville ha ramar i mitt arbete för att jag tror att det kan bli rörigt och svårt för barnen att komma igång. Detta var något som Andersson* tog upp under en workshop i skolan. Det kan vara svårt att komma på vad man ska göra när man tidigare inte gjort något liknande och då kan det bli en press som handlar om att prestera för barnen, vilket jag inte ville. Jag gav dem ramar och inom dem fick de vara fria och göra vad de ville. 

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) står det bland annat att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt  kunnande om växter, djur. Att varje barn strävar efter att utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och  samtala om naturvetenskap. Förskolan strävar också efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild samt utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande  egenskaper hos mängder, antal samt för mätning. Det står också att varje barn ska sträva efter att tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.

Kursmål:
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
-  utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Referenser 

*Mats Andersson. Bild 1. Högskolan i Borås, 2015-02-09.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Fältdag 2 och 3 – planera mera!

Min tanke var först att bara skapa ett didaktiskt material, ett akvarium, men under mina två sista fältdagar märkte jag att gruppen med de lite äldre barnen var väldigt intresserade av böcker, sagor, bokstäver och ord så jag ville skapa något med dem också. Eftersom temat på förskolan var vatten men även språk ville jag försöka lägga lite extra krut på språkutvecklingen i denna grupp.. Återigen satte jag mig ner med min handledare och diskuterade.  Jag bestämde mig för att göra sagor tillsammans med barnen, som skulle handla om vatten.  

Jag planerade upp hur jag ville arbeta tillsammans med barnen i denna grupp under mina tre veckor. Under planeringen hade jag i åtanke att jag skulle arbeta med den andra gruppen också, jag valde därför att lägga upp arbetet så att jag inte skulle behöva stressa ihjäl mig. Jag gjorde ett schema över veckorna som jag hade på mig att arbeta med barnen. Jag skrev upp när jag skulle arbeta och med vilken barngrupp, hur lång tid jag tänkt att det skulle ta, vad jag behövde m.m. Liknande en momentplanering.

Jag bestämde mig för att inte göra något färdigt material med de äldsta barnen, eftersom det skulle bli ännu mer stressigt men också på grund av att det redan finns väldigt bra böcker att arbeta med tillsammans med barnen.  Förskolan som jag är på hade bestämt att de skulle gå till biblioteket med barnen innan jag skulle ha min praktikperiod. De skulle låna lite olika böcker om vatten och på det sättet kunde pedagogerna läsa böckerna för barnen innan jag kom och barnen kunde själva få titta och inspireras av böckerna.

Hur kan sagor bli ett didaktiskt material?
Tillsammans med barnen vill jag prata om böcker, hur de ser ut och vad de innehåller, att de har bokstäver som utgör en text som i sin tur skapar ett innehåll. Min tanke är att barnen ska få rita egna bilder, skriva bokstäver och ord om de vill och sedan tillsammans skapa en berättelse. Dock vill jag vara flexibel då detta är min utgångspunkt. Vill barnen skapa berättelser på något annat sätt så vill jag försöka ta fasta på det.

Genom att skapa egna sagor och även läsa sagor för barnen får de lära sig om sagor och berättelser, om bokstäver och texter. Svensson (2009) tar upp att när man arbetar med böcker och bilder så påverkas språkutvecklingen positivt då barnen får vara med och diskutera, reflektera kring bilderna och få använda sig av sin fantasi och egna erfarenheter. De skapar anknytning till det dem gör utifrån egna erfarenheter. Barnen får en slags inbjudan till att få lära sig själva läsa eller skriva när de arbetar med böcker. De får också ett rikare språk och viljan till att lära mer. Barnen kommer också i kontakt med konfliktlösning, problemlösningsmodeller när de arbetar med sagor och berättelser. Pedagogers förhållningssätt är här jätteviktigt då de skapar trygghet och samspel i lärandet för barnet.

Kursmål:
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
-  utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Referenser 

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur