Musik ska byggas utav glädje!

Ni kanske undrar vad rubriken egentligen handlar om, och då ska jag svara på det. Rubriken handlar om musik. Musik kan för många vara något som ligger varmt om hjärtat, men något som man inte vill utöva inför andra. Människor säger ofta att de är tondöv och att de inte har någon taktkänsla alls. Oftast menar de att de varken kan sjunga eller spela instrument. Men behöver man verkligen kunna sjunga perfekt och i rätt tonart i en pedagogisk verksamhet? Behöver man kunna spela für Elise på piano utantill eller kunna göra ett trumsolo inför barnen? Enligt mig är det absolut inte viktigt och det är inte något som förskoleutbildningen har som krav för att komma in. Ehrlin (2012) beskriver en förskola där pedagogerna arbetar med en musikinriktning i verksamheten. Pedagogerna beskriver att det inte handlar om att kunna sjunga perfekt utan om att ha inlevelse, glädje och vilja. Barn gör inte skillnad på oss, om vi kan sjunga eller inte, utan alla kan på sitt sätt. Jag tror att mycket handlar om det som pedagogerna tar upp, att vi vuxna tror att man måste kunna sjunga perfekt fast egentligen handlar det om att visa glädje och inlevelse tillsammans med barnen.

I skolan har vi i klassen haft två stycken musikworkshops där vi fått testa att både röra oss i takt till musik men även få göra olika lekar och övningar kopplade till musik. I dessa lekar har vi fått träna på att det inte handlar om att man kan sjunga perfekt eller röra sig bäst, utan det handlar om att våga testa, att alla faktiskt kan på sitt eget sätt! Under en övning fick vi  stå i en ring, tillsammans skulle vi gå till en viss takt och gå in i mitten en i taget och göra ett ljud eller en rörelse inför de andra i gruppen. Denna övning är ett exempel på hur musik faktiskt kan utövas utav alla och det inte har någon som helst betydelse för om du har en musikalisk talang eller ej.  

En annan övning vi fick testa var att vi fick ett tema, exempelvis havet, och därifrån göra olika ljud och rörelse som man själv kopplade till hav. Det handlade alltså om att utgå ifrån sina egna upplevelser och erfarenheter. I denna övning kan alla delta och det blir en gemenskap där man lyssnar och delar erfarenheter.

Läraren för workshopen berättade också om barns stämband, att vi pedagoger ofta börjar sjunga ganska mörkt emot vad barn egentligen klarat av. När det blir för mörkt klarar barnen inte av att hänga med och då tappar de intresse. Vi fick lära oss hur man ska göra för att lättare fånga barnen i sånger. Hon påpekade också att ingen människa egentligen är tondöv utan att det handlar mest om träning och vilken erfarenhet man har av musik sedan innan. Har man sjungit mycket förr, kanske som barn och i olika sammanhang är det oftast lättare att kunna ta en känna igen en ton och ta den.

Något jag tror kan vara ett hinder till att man inte arbetar med musik i verksamheten så ofta är pga man inte tror att man kan. Ehrlin (2012) tar upp att pedagoger ofta känner känslan av brist på kompetens när det kommer till att arbeta med musik i verksamheten. Jag tror att pedagoger behöver träna på att arbeta med musik i verksamheten. Lika mycket som man läser på forskning kring språkfrämjande aktiviteter så kan det vara lika viktigt att läsa på om musikfrämjande aktiviteter. Genom sång och musik kan många av förskolans ämnen tas vara på. Med hjälp av musik på olika sätt kan man prata om innehållet som man sjunger om, diskutera och reflektera kring ord som finns i sångtexter. Svensson (2005) tar upp att sång har stor betydelse för språkinlärning. Rytmer ger en positiv känsla och när man sjunger flera tillsammans skapas gemenskap. Man kan genom sånger öva på språkljud och språklig medvetenhet.

Genom musik kan barnen också få lära sig matematik. När man går i olika takter får barnen räkna, när man rör sig till musik så får barnen träna på sin kroppsuppfattning. De får också grepp om rumsuppfattning, var och hur min kropp förhåller sig till omgivningen. Ja det finns mycket att ta på när det gäller musik. Jag tror dock att många pedagoger missar detta, att koppla musiken till andra ämnen, att använda musiken som ett hjälpmedel till ämnen så som svenska och matematik. 

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) står det att ett av förskolans uppdrag är att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse vilket utgör bland annat innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.

 

 Ja, med rubriken till detta inlägg vill jag pointera att det inte handlar om att kunna bäst. Det är inställningen till musiken som är det viktiga. Att man som pedagog visar glädje, inlevelse, vilja och att skapa en gemenskap i musiken tillsammans med barnen. 

Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska läroprocesser

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg.

Stockholm: Natur och Kultur