Jag tror att när ett barn ska lära sig ett nytt språk så kan det kännas både lite spännande och roligt men samtidigt kanske läskigt, främmande och framförallt krävande. Ja, speciellt om man har fler språk än ett eller om barnet fått fly exempelvis till Sverige på grund av påfrestande omständigheter.
Under en föreläsning med Emma Almingefledt* fick jag lära
mig om olika faktorer som påverkar språkprogressionen, faktorer som alltså
påverkar språkinlärningen hos ett barn som kommit till Sverige. Detta handlar
om språkinlärning för barnets första men även andraspråk. Faktorerna handlar
bland annat om vilken ålder barnet är i när det kommer, hur kropp och själ mår och
om de händelser som skett innan barnets ankomst. Barnet kan ha varit med om traumatiska
händelser vilket kan ha stor påverkan på om språkutvecklingen går långsamt
eller snabbt. Om barnet har en hjärnskada kan det också påverka inlärningen. Attityd
och motivation har också en betydelse, vilket föräldrarna har stor påverkan i.
Om föräldrarna exempelvis säger till barnet att ”vi kommer snart åka hem” kan
barnets motivation minska och det vill inte lära sig. Tillsist har också kontakten
med förstaspråket en viss betydelse för att kunna lära sig ett till. Om barnet
har ett brett förstaspråk kan det hjälpa och stödja inlärningen av det andra.
För att ett barn som exempelvis flyttat till Sverige på
grund av olika omständigheter så kan jag som pedagog utgå ifrån de olika
faktorerna som tidigare nämnts och försöka åtgärda dessa för att det ska bli så
bra som möjlig för både barnet och föräldrar. Det man kan göra är att
uppmärksamma behov av stöd, om det är något som barnet behöver extra hjälp med
för att på bästa sätt kunna utveckla sitt språk. Det är också viktigt att som
pedagog återskapa tryggheten för barnet och föräldrar. Föräldrarna, som jag tidigare
nämnt, har den största påverkan hos sina barn och känner de sig trygga så
kommer det spegla av sig på barnet också. Viktigt är också att man försöker
hjälpa både barnet och familjen att få nya sociala nätverk, så de känner sig
inkluderade och att de har en tillhörighet. Tillsist kan det vara väldigt bra
att anpassa verksamheten efter de barn som behöver hjälp och stöd. På detta
sätt kommer det att underlätta utvecklingen av språket.
Hur kan man arbeta för att utveckla språkinlärningen hos
barn med fler än ett språk?
- Bokläsning – ett väldigt bra och hett tips! Barn
som har fler än ett språk kan ha lätt för att lära sig prata på ett nytt språk,
men kanske inte förstå innehållet i det dem säger. Almingefeldt* beskrev detta
som ytflyt. Vid bokläsning kan pedagogen ställa frågor,
diskutera innehåll och få barnen att reflektera kring det man läser. Detta görs
för att barnet ska få begreppsförståels, lära sig nya ord och om olika
situationer. Med hjälp av böcker kan man skapa tema där barn med ytflyt kan få ännu
mer hjälp att förstå böckernas innehåll. Dock tror jag även att detta gynnar alla barn och inte bara barn med
ytflyt.
- ”Kims lek” – denna lek kan man göra för att utveckla ord, begrepp etc. Leken går ut på att man ska gömma massa saker under en filt, barnen får se vilka saker som finns under filten innan de göms. Sedan kan man ta bort en sak under filten och låter barnen gissa vilken sak som är borta. Innan sakerna göms kan man som pedagog prata mycket om sakerna, hur de ser ut, vad de används till m.m. vilket gör det lättare för barnen att associera till och lära sig om saken. Det är viktigt att använda saker som är rätt anpassade för barngruppen, det får inte bli för svåra saker. När barnen sedan ska gissa kan pedagogen ge ledtrådar, som liknar det man samtalade om innan. Barnen kan också få testa att göra själva, på så sätt får de berätta om sakerna och beskriva dem. Genom leken kan de lära sig av varandra och vara stöd och hjälp.
- Språkpåsar – påsar med olika saker och föremål i. Dessa kan finnas med både svenska men även på barnets förstaspråk och man kan låta barnen ta med dem hem för att få berätta med familjen hemma. Det kan vara svårt för pedagoger att kunna barns alla olika språk men genom att ta hjälp av hemmet kan barnen få mer stöd i sin språkutveckling.
I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev.
2010) står det att förskolan strävar att barnen utvecklar ett nyanserat
talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
Förskolan ska också sträva efter att barn som har ett annat modersmål än
svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera
såväl på svenska som på sitt modersmål.
En sista sak som jag vill ta upp, som
Almingefelt* också tog upp på sin föreläsning, är pedagogers förhållningssätt
när barn ska lära sig språk. Det är viktigt att inte ha så kallat teaching toe,
att säga till vad barnen ska göra och hur saker och ting är, utan att arbeta
med exchange toe och istället säga ”vad hände då?” och låta barnen få prata. På
detta sätt får barnet en större chans att utveckla sitt språk!
Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
- redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
- redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål
Referenser
* Emma Almingefeldt. Flerspråkighet. Högskolan i Borås, 2015-01-21.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev.
utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar