Papper, papper bara vanligt papper

Det går att skapa väldigt många olika saker utav ett och samma material – papper. Under en workshop har jag fått lära mig att skapa EGET papper och även fått lära mig att göra paper maché, en slags modellering kan man säga.

Att göra sitt eget papper

Att skapa papper var både lätt och roligt, något som jag verkligen tycker att alla borde testa på. Det man behöver för att göra sitt eget papper är en stor balja, tidningar (dagstidningar), en handmixer, sax, vatten och en ram med nät. Ramen kan man bygga själv, med hjälp av fyra träbitar och myggnät.

Det kan också vara kul att dekorera sitt papper med något, glitter, trådar, lite färg etc. Där är det bara fantasin som sätter stopp. Till en början tar man en balja och fyller den med vatten, sedan klipper man ca 2-3 tidningar i massa småbitar och lägger i vattnet. När man har klippt ner tidningarna ska man använda mixerna och försöka mixa ner allt papper till en grå tjock massa. Efter det tar man ramen, doppar ner till botten och tar men den gråa pappersmassan (låt gärna vattnet som finns i massan rinna av och lägg sedan massan som man fiskat upp på en annan tidning så det får torka)

 

Sedan är det bara att dekorera! Det tar några dagar innan det torkar men väldigt roligt att fått skapa sitt eget papper. I förskolan kan jag tänka mig att det är både roligt och lärorikt för barnen då de kan få skriva eller måla på sina egna papper. Om man vill skapa eget papper kan det vara bra att göra det i smågrupper och även tänka på att visa hur man gör med handmixern, då den är både vass och kan bli lite farlig om den används fel.

Paper Maché, va´e´de´?

Paper maché består till grunden av vatten, papper som klippta eller strimlade i små bitar, tapetklister eller liknande, någon form av färg, tygbitar och till sist en handmixer (hur mycket man blandar av varje kan ni söka på google).

Man blandar de olika ingredienserna och mixar de med handmixern. Efter det läggs massan i en liten tygbit, som är utav bomull. Med hjälp av tygbiten pressar man ut vattnet som finns i så att det bara bli en klump med pappersmassa kvar. Sedan är det dags att forma massan till vad man vill. Även här kan man lägga till dekoration, trådar, glitter, snäckor eller vad som önskas. Paper maché är ett väldigt roligt material att arbeta och även lätt för barn att forma med. Dock tar det lite längre tid för denna massa att torka.

När man skapar papper eller paper maché är det viktigt att som pedagog finns där, tillgänglig hela tiden för barnen, om de har frågor, tankar eller kanske behöver hjälp med något. Därför kan det också vara viktigt, som tidigare nämnt, att bara vara 2-4 barn i gruppen för att kunna ha tid för alla. Något annat som är bra att tänka på är att stötta och styra barnen i momentet, men på ett sätt så barnen samtidigt känner att det är lustfyllt i skapandet. Med det menar jag att när barnen behöver hjälp i olika moment ska jag som pedagog finnas där och stötta, hjälpa barnet i processen. Att styra barnen är viktigt till en början, när de ska få instruktioner om hur man gör. Eftersom barnen antagligen inte har erfarenheter kring momenten (något jag utgår ifrån att de inte har) är det viktigt att styra så de vet hur de ska göra för att få fram pappret eller paper machén. Om det är så att ett barn har erfarenheter kring de två momenten är det bra att låta barnet få berätta om sina erfarenheter och dela med sig till gruppen. 

 

Så testa på och skapa med barnen, för det är något av det bästa som finns. Papper, papper bara vanligt papper!


Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Materialkännedom – viktigt för både vuxna och barn.

När jag gick i högstadiet hade vi ämnet bild en gång i veckan. Bild var ett ämne jag hatade då man alltid blev tillsagd vad man fick göra och vad man inte fick göra. Det handlade nästan alltid om att måla av något som till exempel ett fat med frukt eller liknande. När lektionen var slut skulle man bli bedömd på det man målat, vilket jag var riktigt dålig på. Man fick aldrig arbeta med material som var okänt, alltså material som man inte hade kommit i kontakt med innan. Men nu äntligen (!) så har jag fått lektioner i bild där man får lära känna nya material, testa på och få nya erfarenheter och där man inte blir bedömd på resultatet utan i stället läggs fokus på det jag förstår, reflekterar kring och lär mig.

Under den första workshopen med bild låg fokuset på att komma i kontakt med nya men kanske också ”gamla” material. (Med gamla material menar jag material som jag tidigare stött på, men som jag fått lära mig mer om). Tanken med workshopen har varit att testa massa olika material, testa att kombinera de med varandra på olika sätt och därigenom reflektera och få nya erfarenheter. Genom detta har en så kallat materialkännedom utvecklats hos mig. Man lär sig hur olika material fungerar tillsammans och får på så sätt erfarenhet utav hur man kan arbeta med dem. Detta har varit väldigt bra, både för att jag tidigare inte fått komma i kontant med material på detta sätt men också för att jag inte haft tillgång till materialen. Det är både bra och viktigt för mig som pedagog att ha olika erfarenheter ifrån olika material då jag vet hur de olika materialen fungerar tillsammans och genom att ha kännedomen om de kan jag senare ge stöttning när barnen på förskolan använder dem.

 

Här använde jag massa olika material så som olika färger (oljekritor, pastellfärg, akvarellfärg, pulverfärg, glitterfärg m.m) och även trä, olika slags papper, wellpapp, folie, tyg m.m. Något annat som jag testade på var att använda olika köksprodukter tillsammans med materialen, så som bakpulver, soja, mjöl, salt och såg hur de reagerade tillsammans med olika färger osv.

Forssell (2011, ss. 120-123) beskriver att enligt Vygotskij är människor alltid påväg att erövra nya kunskaper, nya sätt att tänka på för att erövra världen. De kunskaper och erfarenheter vi har använder vi i nya situationer och det i sin tur ger oss vissa färdigheter. Jag vill här pointera att det är viktigt för alla, och då även för barn att komma i kontakt med nya kunskaper för att få nya erfarenheter. Genom att få lära känna nya material eller gamla, men på nya olika sätt, får barn nya kunskaper och erfarenheter som de kan använda i nya situationer och sedan skapa färdigheter hos dem. Björklund (2009) beskriver också att olika material inbjuder till olika möjligheter att utveckla sina fantasier och uppfylla tankar och ideer. 

Höglund (2009) beskriver i sin artikel att estetiska ämnen (så som bild) och kreativ undervisning stärker elevers kritiska tänkande. Det förbättrar språkinlärning och matematikinlärningen. Forskning visar också att estetiska läroprocesser ökar självförtroendet och arbetsförmåga samt det sociala samspelet.  

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, ss. 9-10) står det att verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. 

 Genom materialkännedom får barnen upptäcka sin omvärld på nya sätt och även erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Ja, med allt detta sagt så utvecklas både barnets materialkännedom, barnets kunskaper och färdigheter men även självförtroende och arbetsförmåga. 

Materialkännedom är viktigt för både vuxna och barn.  

Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska läroprocesser

Referenser: 

Björklund, Camilla (2009). En två många: om barns tidiga matematiska tänkande. 1. uppl. Stockholm: Liber

Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber  

Höglund, Carl-Magnus (2009) The wow factor. [Elektronisk] Pedagogiska magasinet.
Tillgänglig: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2009/11/18/wow-factor [2009-11-18]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442