Att läsa är viktigare än vad man tror!

Detta kanske är nytt för många eller riktigt gammalt för andra, men jag vill ändå pointera hur viktigt det är att läsa för barn. Både i hemmet och i förskolans verksamhet. Svensson* beskrev under sin föreläsning vilken slags kompetens barn får genom att vi vuxna läser för dem. Barnen får:

·         stort ordförråd

·         förmåga att berätta/återberätta

·         fonologisk medvetenhet

·         morfologisk och syntaktisk medvetenhet

·         verbalt minne

·         snabb tillgång till språket

·         kunskaper om bokstäver

Svensson (2009) beskriver i sin forskning att det är dock inte bara att läsa rakt uppochner för barnen utan det handlar om att läsa med barnen och ej för dem. Hon beskriver också att det handlar inte om hur mycket man läser utan det sätt man läser på, vilket ger störst effekt hos ett barn. I detta har jag som pedagog en stor roll men även övriga vuxna, att tänka på hur vi läser med barnen. Svensson* tar upp att när man läser böcker med barn så ska man ta tillvara på barnens frågor och tankar. Som vuxen kan man ställa frågor kring det man läser, om innehållet i bilderna, vad barnen tror och tänker om innehållet. Genom detta får barnen agera, tänka och reflektera. 

Jennfors och Jönsson (2010, s.132) beskriver att tidigare ansåg forskare att man i förskolan skulle hålla sig borta från läs- och skrivaktiviteter, men att man skulle gärna förbereda barnen med språklekar, rim och ramsor. Forskare idag är relativt överens om att läs och skrivutveckling startar långt tidigare innan barnet börjar skolan. Det finns ingen speciellt tidpunkt när barn ska lära sig skriva eller läsa utan det är utifrån barnets utveckling. Författarna beskriver också att barn behöver en arena där de kan testa och prova samt våga utforska språket under en vuxen persons stöd, vilket gör förskolan till den perfekta arenan (s. 133).

Hur jag hade arbetat med läsning på olika sätt i förskolan
Hade jag arbetat med läsning i förskolan hade jag försökt göra det till ett tema. Med ett tema blir lärandet mer meningsfullt och sammanhängande. Jag hade gjort biblioteksbesök med barnen, låtit dem välja de böcker de vill och sedan läst så mycket som möjligt med dem. Jag hade haft språkpåsar med olika berättelser i som barn och vuxna skulle kunna ta del av på avdelningen. Jag hade försökt göra dramatiseringar av böcker för barnen och med dem. Målat av sagor eller försökt göra egna.

Genom att arbeta med sagor, berättelser och läsning så tror jag att barn lär sig nya ord och begrepp. De lär sig om olika känslor, situationer och dilemman som finns i böckerna. Även en slags nyfikenhet och introduktion inför läsvärlden kan skapas. Svensson* tog också upp under sin föreläsning att läsning skapar en fantasirik miljö för barn. Genom fantasin främjas lek och erfarenheter. Även känslor, händelser och företeelser bearbetas multimodalt.

Något som jag tillsist skulle vilja pointera är att tänka på vad man läser för barnen, att man försöker variera sortimentet som man har på förskolan eller i hemmet. Det kan vara alltifrån faktaböcker, texter på nätet, böcker om prinsessor, djur, maskiner, känslor m.m. På detta sätt får barnen möjlighet att lära sig mer saker och får ett bredare ordförråd.

Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
- kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen

Referenser

*Ann-Katrin Svensson. Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. Högskolan i Borås, 2015-01-20. 

Jennfors, Elisabeth & Jönsson, Karin (2010) Tidiga möten med skrift. .I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 121-138.

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Att arbeta med Alternativ och Kompletterande Kommunikation

I förskolan kan det finnas barn som har språksvårigheter på något sätt vilket gör att jag som pedagog måste arbeta så att dessa barn får utveckla sitt språk på bästa möjliga sätt.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) står det att förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att berätta, uttrycka tankar, frågor och kommunikation med andra. Det står också att förskollärare ska stimulera alla barns språkutveckling och kommunikationsutveckling. 

Alltså ska jag som pedagog se till att alla barn, på bästa möjliga sätt, får utveckla sitt språk utifrån sina egna förutsättningar.

Om man då har barn med språksvårigheter finns det hjälpmedel som man kan använda sig utav. Ett exempel på det är TAKK – Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, med andra ord tecken som stöd. Det finns något annat som kallas för GAKK – Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation. När man arbetar med GAKK har man istället bilder som stöd. Carlsson* tog upp under sin föreläsning att när man arbetar med AKK på något sätt så är det för att ett barn med språksvårigheter behöver ett verktyg/hjälpmedel till att uttrycka sig, ett komplement för att bli förstådd.

Vad menas med TAKK och hur kan man arbeta med det i med ett barn och i barngrupp?
Jag har valt att beskriva TAKK lite närmare, både för att jag tidigare arbetat med det och tycker det är väldigt intressant. TAKK betyder, som jag tidigare nämnt Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Tisell (2009) beskriver att när man arbetar med TAKK innebär det att man kompletterar det talande språket med teckenspråkets handrörelser. Detta gör att man för att förtydliga det som sägs. Man använder sig av tecken under tiden man pratar för att stärka orden, man lägger så kallat ”strålkastarljusen” på det viktigaste orden genom att teckna dem. Man använder vanligtvis tecken som stöd till barn som har språksvårigheter, utvecklingsstörning, autism eller CP-skada. Det används också ofta med barnen som har annat förstaspråk. TAKK används väldigt ofta i barngrupper runt omkring Sverige, oavsett om barnen har någon språksvårighet eller inte.  Forskning har visat på att barn med en vanlig språkutveckling kan med hjälp av TAKK få e snabbare talutveckling (Tisell 2009, s.9).

Genom att teckna gör man som pedagog det lättare för barnet att förstå och det bygger upp ordförrådet. Tecken gör att barn lär sig fler ord snabbare och den kunskap som de lär om språket sitter kvar längre. Detta är på grund av att inlärningsprocessen förstärks gnom att man både hör, ser och känner orden (Tisell 2009, s. 8).

Tisell beskriver också att tecken som stöd hjälper barn att bland annat sortera intryck. För barn som har en långsammare utveckling är det viktigt att få hjälp med att sortera olika intryck, vilket TAKK gör. Tecken fungerar som en understrykningspenna i talet. Men tecken hjälper också barnet att vara närvarande. Det fångar barnet uppmärksamhet, ökar koncentration och då blir barnet mer närvarande.

Har man barn som är i behov av tecken som stöd så är det bra att arbeta med tecken tillsammans i hela barngruppen.  Då kan både barn samt personal prova på tecken och det blir ett inkluderande arbetssätt. Som tidigare nämnt så påverkas även barn utan språksvårigheter positiv utav tecken som stöd, så det gynnar alla! Man kan till exempel arbeta med att ha veckans tecken, lära alla barns bokstav på teckenspråk och ge alla barn varsitt tecken. Man kan ha sånger med teckenstöd till, arbeta med bilder på tecken, sätta upp de på möbler och saker i förskolans verksamhet (Tisell 2009, s. 34).

Jag tror att det är viktigt att göra arbetet med tecken så naturligt som möjligt i barngruppen, så att ingen känner sig exkluderad. Alla barn kan få lära sig eftersom det gynnar alla parter! Om man är osäker på tecken som pedagog kan man bara söka på nätet, använda sig av appa eller beställa teckenböcker. Det står jättebra hur man gör och hur man kan arbeta med det. Man kan också söka på ”Teckenhatten” på Youtube där det finns massor utav sånger som man kan ha och spela inför barnen.

Teckenhatten-  https://www.youtube.com/watch?v=qx4s9OePHQI

Kursmål:
- redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheterr
- kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen





Referenser

*Camilla Carlsson. Kommunikationer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv 1.  Högskolan i Borås, 2015-02-23.

Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. 1 uppl. Lidingö: Hatten

Att arbeta med TRAS

TRAS = Tidig Registrering av Språkutveckling

TRAS är ett observationsmaterial som riktas till barn men som fokuserar på kommunikation ut en vid synvinkel. Det används för att utveckla förskolans verksamhet och är ett systematiskt sätt att observera barn ur en och samma synvinkel (Espenakk 2005). I TRAS finns det massor av olika kategorier som utgår ifrån när man observerar barnens kommunikation.

 

Många kan ställa sig skeptisk till att arbeta med materialet. Detta bland annat på grund av att materialet kan tolkas fel, att man dömer barnen efter vad de kan och inte kan. Detta är något vi pedagoger inte får göra då vi arbetar utifrån strävansmål i våra styrdokument. Frågorna som finns i materialet handlar endast om det enskilda barnet, vilket kan tolkas som att man bara tittar till vad individen kan fastän materialet är till för att utveckla verksamheten. Något annat som kan vara problematiskt är att barn ligger i olika utvecklingsfaser vilket kan göra att materialet inte passar till alla. Har man en barngrupp där barnen har annat förstaspråk än svenska är det inte det bästa alternativet att arbeta med.

De positiva fördelarna är att det finns olika kategorier, olika rubriker med färger och åldersindelningar, som man följer vilket gör det enkelt att arbeta med. Genom TRAS kan man tidigt fånga upp de barn som behöver mer stöd och hjälp. Med hjälp av kartläggningsinstrumentet kan man utveckla verksamheten och genom detta kan man arbeta anpassa arbetet med språk på bästa sätt med den specifika barngruppen. Genom materialet kan jag som pedagog få inspiration till vad som kanske behöver utvecklas mer.

Allting har sina för- och nackdelar, men m man bara reflekterar och tänker över varför man gör det man gör och har ett syfte med det så tror jag att det alldeles utmärkt att arbeta med TRAS.

Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
- redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål
- redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

Referenser

Espenakk, Unni (2005). TRAS: tidig registrering av språkutveckling : handbok om språkutveckling hos barn. 3. oplag Herning: SPF-utbildning.com, Special-paedagogisk Forlag

Att arbeta med flerspråkighet i förskolan

Jag tror att när ett barn ska lära sig ett nytt språk så kan det kännas både lite spännande och roligt men samtidigt kanske läskigt, främmande och framförallt krävande. Ja, speciellt om man har fler språk än ett eller om barnet fått fly exempelvis till Sverige på grund av påfrestande omständigheter.

Under en föreläsning med Emma Almingefledt* fick jag lära mig om olika faktorer som påverkar språkprogressionen, faktorer som alltså påverkar språkinlärningen hos ett barn som kommit till Sverige. Detta handlar om språkinlärning för barnets första men även andraspråk. Faktorerna handlar bland annat om vilken ålder barnet är i när det kommer, hur kropp och själ mår och om de händelser som skett innan barnets ankomst. Barnet kan ha varit med om traumatiska händelser vilket kan ha stor påverkan på om språkutvecklingen går långsamt eller snabbt. Om barnet har en hjärnskada kan det också påverka inlärningen. Attityd och motivation har också en betydelse, vilket föräldrarna har stor påverkan i. Om föräldrarna exempelvis säger till barnet att ”vi kommer snart åka hem” kan barnets motivation minska och det vill inte lära sig. Tillsist har också kontakten med förstaspråket en viss betydelse för att kunna lära sig ett till. Om barnet har ett brett förstaspråk kan det hjälpa och stödja inlärningen av det andra.

För att ett barn som exempelvis flyttat till Sverige på grund av olika omständigheter så kan jag som pedagog utgå ifrån de olika faktorerna som tidigare nämnts och försöka åtgärda dessa för att det ska bli så bra som möjlig för både barnet och föräldrar. Det man kan göra är att uppmärksamma behov av stöd, om det är något som barnet behöver extra hjälp med för att på bästa sätt kunna utveckla sitt språk. Det är också viktigt att som pedagog återskapa tryggheten för barnet och föräldrar. Föräldrarna, som jag tidigare nämnt, har den största påverkan hos sina barn och känner de sig trygga så kommer det spegla av sig på barnet också. Viktigt är också att man försöker hjälpa både barnet och familjen att få nya sociala nätverk, så de känner sig inkluderade och att de har en tillhörighet. Tillsist kan det vara väldigt bra att anpassa verksamheten efter de barn som behöver hjälp och stöd. På detta sätt kommer det att underlätta utvecklingen av språket.

Hur kan man arbeta för att utveckla språkinlärningen hos barn med fler än ett språk?

•      Bokläsning – ett väldigt bra och hett tips! Barn som har fler än ett språk kan ha lätt för att lära sig prata på ett nytt språk, men kanske inte förstå innehållet i det dem säger. Almingefeldt* beskrev detta som ytflyt.  Vid bokläsning kan pedagogen ställa frågor, diskutera innehåll och få barnen att reflektera kring det man läser. Detta görs för att barnet ska få begreppsförståels, lära sig nya ord och om olika situationer. Med hjälp av böcker kan man skapa tema där barn med ytflyt kan få ännu mer hjälp att förstå böckernas innehåll. Dock tror jag även att detta gynnar alla barn och inte bara barn med ytflyt.
  
•  ”Kims lek” – denna lek kan man göra för att utveckla ord, begrepp etc. Leken går ut på att man ska gömma massa saker under en filt, barnen får se vilka saker som finns under filten innan de göms. Sedan kan man ta bort en sak under filten och låter barnen gissa vilken sak som är borta. Innan sakerna göms kan man som pedagog prata mycket om sakerna, hur de ser ut, vad de används till m.m. vilket gör det lättare för barnen att associera till och lära sig om saken. Det är viktigt att använda saker som är rätt anpassade för barngruppen, det får inte bli för svåra saker. När barnen sedan ska gissa kan pedagogen ge ledtrådar, som liknar det man samtalade om innan. Barnen kan också få testa att göra själva, på så sätt får de berätta om sakerna och beskriva dem. Genom leken kan de lära sig av varandra och vara stöd och hjälp.

• Språkpåsar – påsar med olika saker och föremål i. Dessa kan finnas med både svenska men även på barnets förstaspråk och man kan låta barnen ta med dem hem för att få berätta med familjen hemma. Det kan vara svårt för pedagoger att kunna barns alla olika språk men genom att ta hjälp av hemmet kan barnen få mer stöd i sin språkutveckling.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) står det att förskolan strävar att barnen utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Förskolan ska också sträva efter att barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 

En sista sak som jag vill ta upp, som Almingefelt* också tog upp på sin föreläsning, är pedagogers förhållningssätt när barn ska lära sig språk. Det är viktigt att inte ha så kallat teaching toe, att säga till vad barnen ska göra och hur saker och ting är, utan att arbeta med exchange toe och istället säga ”vad hände då?” och låta barnen få prata. På detta sätt får barnet en större chans att utveckla sitt språk!

Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
- redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

Referenser 

* Emma Almingefeldt. Flerspråkighet. Högskolan i Borås, 2015-01-21.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442