Att arbeta med flerspråkighet i förskolan

Jag tror att när ett barn ska lära sig ett nytt språk så kan det kännas både lite spännande och roligt men samtidigt kanske läskigt, främmande och framförallt krävande. Ja, speciellt om man har fler språk än ett eller om barnet fått fly exempelvis till Sverige på grund av påfrestande omständigheter.

Under en föreläsning med Emma Almingefledt* fick jag lära mig om olika faktorer som påverkar språkprogressionen, faktorer som alltså påverkar språkinlärningen hos ett barn som kommit till Sverige. Detta handlar om språkinlärning för barnets första men även andraspråk. Faktorerna handlar bland annat om vilken ålder barnet är i när det kommer, hur kropp och själ mår och om de händelser som skett innan barnets ankomst. Barnet kan ha varit med om traumatiska händelser vilket kan ha stor påverkan på om språkutvecklingen går långsamt eller snabbt. Om barnet har en hjärnskada kan det också påverka inlärningen. Attityd och motivation har också en betydelse, vilket föräldrarna har stor påverkan i. Om föräldrarna exempelvis säger till barnet att ”vi kommer snart åka hem” kan barnets motivation minska och det vill inte lära sig. Tillsist har också kontakten med förstaspråket en viss betydelse för att kunna lära sig ett till. Om barnet har ett brett förstaspråk kan det hjälpa och stödja inlärningen av det andra.

För att ett barn som exempelvis flyttat till Sverige på grund av olika omständigheter så kan jag som pedagog utgå ifrån de olika faktorerna som tidigare nämnts och försöka åtgärda dessa för att det ska bli så bra som möjlig för både barnet och föräldrar. Det man kan göra är att uppmärksamma behov av stöd, om det är något som barnet behöver extra hjälp med för att på bästa sätt kunna utveckla sitt språk. Det är också viktigt att som pedagog återskapa tryggheten för barnet och föräldrar. Föräldrarna, som jag tidigare nämnt, har den största påverkan hos sina barn och känner de sig trygga så kommer det spegla av sig på barnet också. Viktigt är också att man försöker hjälpa både barnet och familjen att få nya sociala nätverk, så de känner sig inkluderade och att de har en tillhörighet. Tillsist kan det vara väldigt bra att anpassa verksamheten efter de barn som behöver hjälp och stöd. På detta sätt kommer det att underlätta utvecklingen av språket.

Hur kan man arbeta för att utveckla språkinlärningen hos barn med fler än ett språk?

•      Bokläsning – ett väldigt bra och hett tips! Barn som har fler än ett språk kan ha lätt för att lära sig prata på ett nytt språk, men kanske inte förstå innehållet i det dem säger. Almingefeldt* beskrev detta som ytflyt.  Vid bokläsning kan pedagogen ställa frågor, diskutera innehåll och få barnen att reflektera kring det man läser. Detta görs för att barnet ska få begreppsförståels, lära sig nya ord och om olika situationer. Med hjälp av böcker kan man skapa tema där barn med ytflyt kan få ännu mer hjälp att förstå böckernas innehåll. Dock tror jag även att detta gynnar alla barn och inte bara barn med ytflyt.
  
•  ”Kims lek” – denna lek kan man göra för att utveckla ord, begrepp etc. Leken går ut på att man ska gömma massa saker under en filt, barnen får se vilka saker som finns under filten innan de göms. Sedan kan man ta bort en sak under filten och låter barnen gissa vilken sak som är borta. Innan sakerna göms kan man som pedagog prata mycket om sakerna, hur de ser ut, vad de används till m.m. vilket gör det lättare för barnen att associera till och lära sig om saken. Det är viktigt att använda saker som är rätt anpassade för barngruppen, det får inte bli för svåra saker. När barnen sedan ska gissa kan pedagogen ge ledtrådar, som liknar det man samtalade om innan. Barnen kan också få testa att göra själva, på så sätt får de berätta om sakerna och beskriva dem. Genom leken kan de lära sig av varandra och vara stöd och hjälp.

• Språkpåsar – påsar med olika saker och föremål i. Dessa kan finnas med både svenska men även på barnets förstaspråk och man kan låta barnen ta med dem hem för att få berätta med familjen hemma. Det kan vara svårt för pedagoger att kunna barns alla olika språk men genom att ta hjälp av hemmet kan barnen få mer stöd i sin språkutveckling.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) står det att förskolan strävar att barnen utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Förskolan ska också sträva efter att barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 

En sista sak som jag vill ta upp, som Almingefelt* också tog upp på sin föreläsning, är pedagogers förhållningssätt när barn ska lära sig språk. Det är viktigt att inte ha så kallat teaching toe, att säga till vad barnen ska göra och hur saker och ting är, utan att arbeta med exchange toe och istället säga ”vad hände då?” och låta barnen få prata. På detta sätt får barnet en större chans att utveckla sitt språk!

Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
- redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

Referenser 

* Emma Almingefeldt. Flerspråkighet. Högskolan i Borås, 2015-01-21.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Musik ska byggas utav glädje!

Ni kanske undrar vad rubriken egentligen handlar om, och då ska jag svara på det. Rubriken handlar om musik. Musik kan för många vara något som ligger varmt om hjärtat, men något som man inte vill utöva inför andra. Människor säger ofta att de är tondöv och att de inte har någon taktkänsla alls. Oftast menar de att de varken kan sjunga eller spela instrument. Men behöver man verkligen kunna sjunga perfekt och i rätt tonart i en pedagogisk verksamhet? Behöver man kunna spela für Elise på piano utantill eller kunna göra ett trumsolo inför barnen? Enligt mig är det absolut inte viktigt och det är inte något som förskoleutbildningen har som krav för att komma in. Ehrlin (2012) beskriver en förskola där pedagogerna arbetar med en musikinriktning i verksamheten. Pedagogerna beskriver att det inte handlar om att kunna sjunga perfekt utan om att ha inlevelse, glädje och vilja. Barn gör inte skillnad på oss, om vi kan sjunga eller inte, utan alla kan på sitt sätt. Jag tror att mycket handlar om det som pedagogerna tar upp, att vi vuxna tror att man måste kunna sjunga perfekt fast egentligen handlar det om att visa glädje och inlevelse tillsammans med barnen.

I skolan har vi i klassen haft två stycken musikworkshops där vi fått testa att både röra oss i takt till musik men även få göra olika lekar och övningar kopplade till musik. I dessa lekar har vi fått träna på att det inte handlar om att man kan sjunga perfekt eller röra sig bäst, utan det handlar om att våga testa, att alla faktiskt kan på sitt eget sätt! Under en övning fick vi  stå i en ring, tillsammans skulle vi gå till en viss takt och gå in i mitten en i taget och göra ett ljud eller en rörelse inför de andra i gruppen. Denna övning är ett exempel på hur musik faktiskt kan utövas utav alla och det inte har någon som helst betydelse för om du har en musikalisk talang eller ej.  

En annan övning vi fick testa var att vi fick ett tema, exempelvis havet, och därifrån göra olika ljud och rörelse som man själv kopplade till hav. Det handlade alltså om att utgå ifrån sina egna upplevelser och erfarenheter. I denna övning kan alla delta och det blir en gemenskap där man lyssnar och delar erfarenheter.

Läraren för workshopen berättade också om barns stämband, att vi pedagoger ofta börjar sjunga ganska mörkt emot vad barn egentligen klarat av. När det blir för mörkt klarar barnen inte av att hänga med och då tappar de intresse. Vi fick lära oss hur man ska göra för att lättare fånga barnen i sånger. Hon påpekade också att ingen människa egentligen är tondöv utan att det handlar mest om träning och vilken erfarenhet man har av musik sedan innan. Har man sjungit mycket förr, kanske som barn och i olika sammanhang är det oftast lättare att kunna ta en känna igen en ton och ta den.

Något jag tror kan vara ett hinder till att man inte arbetar med musik i verksamheten så ofta är pga man inte tror att man kan. Ehrlin (2012) tar upp att pedagoger ofta känner känslan av brist på kompetens när det kommer till att arbeta med musik i verksamheten. Jag tror att pedagoger behöver träna på att arbeta med musik i verksamheten. Lika mycket som man läser på forskning kring språkfrämjande aktiviteter så kan det vara lika viktigt att läsa på om musikfrämjande aktiviteter. Genom sång och musik kan många av förskolans ämnen tas vara på. Med hjälp av musik på olika sätt kan man prata om innehållet som man sjunger om, diskutera och reflektera kring ord som finns i sångtexter. Svensson (2005) tar upp att sång har stor betydelse för språkinlärning. Rytmer ger en positiv känsla och när man sjunger flera tillsammans skapas gemenskap. Man kan genom sånger öva på språkljud och språklig medvetenhet.

Genom musik kan barnen också få lära sig matematik. När man går i olika takter får barnen räkna, när man rör sig till musik så får barnen träna på sin kroppsuppfattning. De får också grepp om rumsuppfattning, var och hur min kropp förhåller sig till omgivningen. Ja det finns mycket att ta på när det gäller musik. Jag tror dock att många pedagoger missar detta, att koppla musiken till andra ämnen, att använda musiken som ett hjälpmedel till ämnen så som svenska och matematik. 

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) står det att ett av förskolans uppdrag är att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse vilket utgör bland annat innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.

 

 Ja, med rubriken till detta inlägg vill jag pointera att det inte handlar om att kunna bäst. Det är inställningen till musiken som är det viktiga. Att man som pedagog visar glädje, inlevelse, vilja och att skapa en gemenskap i musiken tillsammans med barnen. 

Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska läroprocesser

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg.

Stockholm: Natur och Kultur