Att arbeta med flerspråkighet i förskolan

Jag tror att när ett barn ska lära sig ett nytt språk så kan det kännas både lite spännande och roligt men samtidigt kanske läskigt, främmande och framförallt krävande. Ja, speciellt om man har fler språk än ett eller om barnet fått fly exempelvis till Sverige på grund av påfrestande omständigheter.

Under en föreläsning med Emma Almingefledt* fick jag lära mig om olika faktorer som påverkar språkprogressionen, faktorer som alltså påverkar språkinlärningen hos ett barn som kommit till Sverige. Detta handlar om språkinlärning för barnets första men även andraspråk. Faktorerna handlar bland annat om vilken ålder barnet är i när det kommer, hur kropp och själ mår och om de händelser som skett innan barnets ankomst. Barnet kan ha varit med om traumatiska händelser vilket kan ha stor påverkan på om språkutvecklingen går långsamt eller snabbt. Om barnet har en hjärnskada kan det också påverka inlärningen. Attityd och motivation har också en betydelse, vilket föräldrarna har stor påverkan i. Om föräldrarna exempelvis säger till barnet att ”vi kommer snart åka hem” kan barnets motivation minska och det vill inte lära sig. Tillsist har också kontakten med förstaspråket en viss betydelse för att kunna lära sig ett till. Om barnet har ett brett förstaspråk kan det hjälpa och stödja inlärningen av det andra.

För att ett barn som exempelvis flyttat till Sverige på grund av olika omständigheter så kan jag som pedagog utgå ifrån de olika faktorerna som tidigare nämnts och försöka åtgärda dessa för att det ska bli så bra som möjlig för både barnet och föräldrar. Det man kan göra är att uppmärksamma behov av stöd, om det är något som barnet behöver extra hjälp med för att på bästa sätt kunna utveckla sitt språk. Det är också viktigt att som pedagog återskapa tryggheten för barnet och föräldrar. Föräldrarna, som jag tidigare nämnt, har den största påverkan hos sina barn och känner de sig trygga så kommer det spegla av sig på barnet också. Viktigt är också att man försöker hjälpa både barnet och familjen att få nya sociala nätverk, så de känner sig inkluderade och att de har en tillhörighet. Tillsist kan det vara väldigt bra att anpassa verksamheten efter de barn som behöver hjälp och stöd. På detta sätt kommer det att underlätta utvecklingen av språket.

Hur kan man arbeta för att utveckla språkinlärningen hos barn med fler än ett språk?

•      Bokläsning – ett väldigt bra och hett tips! Barn som har fler än ett språk kan ha lätt för att lära sig prata på ett nytt språk, men kanske inte förstå innehållet i det dem säger. Almingefeldt* beskrev detta som ytflyt.  Vid bokläsning kan pedagogen ställa frågor, diskutera innehåll och få barnen att reflektera kring det man läser. Detta görs för att barnet ska få begreppsförståels, lära sig nya ord och om olika situationer. Med hjälp av böcker kan man skapa tema där barn med ytflyt kan få ännu mer hjälp att förstå böckernas innehåll. Dock tror jag även att detta gynnar alla barn och inte bara barn med ytflyt.
  
•  ”Kims lek” – denna lek kan man göra för att utveckla ord, begrepp etc. Leken går ut på att man ska gömma massa saker under en filt, barnen får se vilka saker som finns under filten innan de göms. Sedan kan man ta bort en sak under filten och låter barnen gissa vilken sak som är borta. Innan sakerna göms kan man som pedagog prata mycket om sakerna, hur de ser ut, vad de används till m.m. vilket gör det lättare för barnen att associera till och lära sig om saken. Det är viktigt att använda saker som är rätt anpassade för barngruppen, det får inte bli för svåra saker. När barnen sedan ska gissa kan pedagogen ge ledtrådar, som liknar det man samtalade om innan. Barnen kan också få testa att göra själva, på så sätt får de berätta om sakerna och beskriva dem. Genom leken kan de lära sig av varandra och vara stöd och hjälp.

• Språkpåsar – påsar med olika saker och föremål i. Dessa kan finnas med både svenska men även på barnets förstaspråk och man kan låta barnen ta med dem hem för att få berätta med familjen hemma. Det kan vara svårt för pedagoger att kunna barns alla olika språk men genom att ta hjälp av hemmet kan barnen få mer stöd i sin språkutveckling.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) står det att förskolan strävar att barnen utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Förskolan ska också sträva efter att barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 

En sista sak som jag vill ta upp, som Almingefelt* också tog upp på sin föreläsning, är pedagogers förhållningssätt när barn ska lära sig språk. Det är viktigt att inte ha så kallat teaching toe, att säga till vad barnen ska göra och hur saker och ting är, utan att arbeta med exchange toe och istället säga ”vad hände då?” och låta barnen få prata. På detta sätt får barnet en större chans att utveckla sitt språk!

Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
- redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

Referenser 

* Emma Almingefeldt. Flerspråkighet. Högskolan i Borås, 2015-01-21.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442