Hur kan textil som kunskapsområde bli lärande för barn?

Under terminen har vi fått arbeta med ämnet textil på olika sätt. Vi har bland annat arbetat med materialet ull, men även fått testa på att skapa textiltryck och brodera.

På en av lektionerna fick vi tillsammans i grupp i uppgift att göra en saga i ull. Innan skapandet började fick vi några frågeställningar som vi skulle utgå ifrån under tiden vi arbetade. Bland annat skulle vi diskutera och reflektera över vilka ord och termer inom det svenska språket som dök upp under processen och även vilka termer inom matematiken som kunde dyka upp. 

Vi fick också vissa instruktioner som vi skulle testa på i vårt skapande för att få lära känna materialet på bästa sätt. Något som kan vara viktigt om man sedan vill göra detta i barngrupp. 

Hur kan man använda en ull-saga i förskolan?
Tanken med att skapa en saga är att man ska kunna hitta många samtalsämnen tillsammans med de barn man har i sin barngrupp. Sagan har en ursprunglig berättelse, De tre små grisarna, men man kan också utveckla den och prata om det figurer och föremål som finns i sagan. .

Saker man kan samtala om är att grisarnas byxor har varsin färg likt det hus som de bor i, vilket gör att man kan tala om vilken gris som tillhör vilket hus. Husen är också i olika storlekar, det största huset, det mellersta huset och det minsta huset. Grisarna i sagan är tre stycken, det finns tre moln, tre äpplen i trädet, ett får framför det orangea huset m.m. Allt detta skapades medvetet för att kunna samtala om sagan på många olika sätt.

Vi skapade också en varg som vi ställde bakom ett träd. Tanken med vargen var att tala om rumsuppfattning, vart olika figurer i sagan befinner sig. Grisarna gjorde vi lösa, så man skulle kunna flytta runt dem i sagan och kanske ställa bakom det blåa huset eller framför det orangea. Redan här finns det massor av språkliga och matematiska begrepp att prata om tillsammans med barnen. Björkdahl Ordell , Eldholm och Hagstrand-Velicu (2010) tar upp att språket utvecklas bäst i samtalet, i dialogen där barnet uttrycker sig fritt inför en vuxen som är intresserad. Därför är det viktigt när jag som pedagog samtalar med barnen om sagan att jag visar ett intresse för deras tankar och reflektioner om sagan.

Det som är roligt och intressant med ull är att barnen också kan använda olika sinnen när de kommer i kontakt med sagan. En vanlig saga är oftast i en bok som är hård och gjord av papper, men ull-sagan luktar på ett annat sätt, känns på ett annat sätt och ser ut på ett annat sätt. Barnen kanske vill leka med sagan, ta in andra figurer och skapa något helt nytt eller kanske bara utveckla den tidigare sagan tillsammans. Allt är tillåtet.

Fördelar att arbeta med ull är att det är ett väldigt enkelt material som kan bli väldigt mycket olika saker. Det kan bli en saga, en boll, en filt, en leksak, en vante etc. Jag skulle kunna tänka mig att arbeta med ull tillsammans med barn i förskolan på grund av att det är ett material som är lätthanterligt och vi får använda oss av olika sinnen i skapandet. Björkdahl Ordell , Eldholm och Hagstrand-Velicu beskriver att textil som verktyg är möjligt att anpassa till olika åldrar. Textil kan vara något väldigt enkelt men samtidigt komplicerat vilket är beroende av textilens stora utvecklingspotential. Textil är också en arbetsform där man kan arbeta i grupp eller individuellt om man vill. Textil är också bra då det ger ett samband mellan fantasin och kreativiteten. Genom att kombinera textil och matematik kan man också träna barns problemlösningsförmåga.

Det kan dock finnas en del svårigheter och utmaningar när man arbetar med olika textila material. Något som kan vara bra innan man gör momentet är att själv testa det, så man vet om vilka svårigheter som finns. Då är det lättare för mig som pedagog att hjälpa barnen om de har tankar, frågor eller behöver hjälp. Det gäller också för mig som pedagog att lägga det moment jag vill göra på en nivå som är anpassad efter barnens ålder/utvecklingsnivå så de kan arbeta med materialet på bästa sätt. Något som Körling (2011) beskriver i sin bok är att hela tiden reflektera över det man gör som pedagog - hur barnen lär sig, vad de lär sig, över det innehåll man har i sin undervisning. Detta tycker jag är superviktigt när man ska lägga upp ett moment tillsammans med barnen. Jag vill dock tillägga att jag som pedagog ska också ta vara på barnens intresse när jag lägger upp min ”undervisning” för att lättast nå dem, och som tidigare nämnt lägga det på en nivå så att barnen kan ta del av materialet på bästa sätt.

Tillsist vill jag nämna att i Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) står det att verksamheten ska främja kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Kursmål:

- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska läroprocesser

Referenser

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).

Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande .1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442