Ett besök på Textilmuseet

Vad skulle hända om vi inte hade textilier?
En fråga som kännas ganska självklar för mig – vi skulle vara helt nakna och vårt samhälle skulle kollapsa!
Men har ni tänkt på vad som mer skulle hända om det inte fanns egentligen?
                                                                

Under ett besök på Textilmuseet i Borås fick jag och mina kurskamrater ta del av denna fråga. Man tänker inte så ofta på hur beroende vi människor är utav textil i vardagen. Det finns i våra kläder, i möbler, inredning, i leksaker, alltifrån på sjukhusen till ett jordbruk m.m. Ja, utan textil hade vi nog inte överlevt vidare länge.

Som tidigare nämnt fick jag och mina kurskamrater besöka Textilmuseet där vi fick en guide vid namn Karin som visade oss lite olika avdelningar på museet. I den första avdelningen fanns det textilier överallt. I montrar och på bord, på väggar och i taket. På denna avdelning handlade det om hur mycket textil det faktiskt finns runt omkring oss som vi kanske tänker mer eller mindre på. Visste ni till exempel att ett däck innehåller textil? Eller att det finns textil i en surfingbräda?

 

De föremål som fanns på avdelningen satt bland annat ganska högt upp på väggarna. Vår guide berättade att hon var negativt inställd till föremålens placering då barnen som kommer på besök varken ser eller kan känna på materialet. Men detta var något som de arbetade med på museet, att de olika föremålens placering skulle bli mer anpassat för barn.

Efter att vi kollat runt en stund gick vi vidare till en avdelning som hade massor av kläder hängande på olika klädställningar. Det fanns allt ifrån hattar, skor, klänningar, kostymer, dräkter av olika slag, byxor, kavajer, sportkläder, tröjor – ja, det fanns allt och man fick gärna prova. Klädernas ursprung var ifrån olika decennier, vilket var häftigt att få se. Vår guide Karin berättade att det bara fanns vuxenkläder på avdelningen, detta för att de hade märkt under åren att barn mest uppskattade att få testa vuxenkläder. 

Vi provade kläderna en stund och fick samtidigt lite fakta om plaggens material och ursprung från Karin. Efter det fick vi se en utställning gjord av japanska textilpionjärer. Utställningen hette Fiber Futures och var väldigt spännande och fascinerade att se på.

Tillsist men inte minst fick vi gå till ett ställe där de brukar skapa på olika sätt. Vi fick i uppgift att skapa insekter och kryp utifrån slipsar och annat material man arbetar med inom textilbranschen. Genom detta fick jag inspiration om hur man kan arbeta med textil på olika sätt tillsammans med barn, genom att exempelvis skapa små insekter med olika material. 
 

Hur kan man arbeta med Textilmuseet tillsammans med barn?

Jag tyckte att vårt besök på museet var väldigt roligt och om jag hade arbetat i en barngrupp hade jag tagit med barnen hit. Jag tyckte att vår guide förklarade på ett sätt där hon involverade barn och deras perspektiv för oss. Jag tycker också att detta är en miljö som jag tror att barn skulle tycka var roligt, spännande, intressant, men också erfarenhetsmässigt inspirerande. Jag hade dock valt att ta med en ganska liten barngrupp, så man skulle kunna ge mer tid och stöttning åt de som är med.

Jag tror att man skulle kunna ta med barn i alla åldrar på ett sådant här besök, dock kan det vara lite svårare för mindre barn att hänga med då de kanske inte har samma intresse eller tålamod att gå omkring en heldag på samma ställe. Men det handlar också om hur man som pedagog och guide lägger upp besöket så det är givande för rätt åldersgrupp. Jag kan tycka att det kan vara bra för lite mindre barn att få träffa på miljön, erfarenhetsmässigt och för att det kan skapa nyfikenhet och ge upphov till samtal hos dem. 

Svensson (2005) beskriver för att barn ska upptäcka fenomen i världen och lära sig att hantera olika situationer är det nyttigt för dem med många olika upplevelser. Barn som vistas i flera olika miljöer får erfarenheter som i sin tur ger upphov till samtalsämnen. Därför tror jag att det kan vara bra för alla barn att besöka denna miljö, men som tidigare nämnt tänka över hur man lägger upp besöket. Ett liknande besök som vi gjorde är nog mer optimalt med äldre barn medan man kan ta med en yngre barngrupp och titta, känna och prova utklädningskläderna bara.

Svensson (2005, s. 27) beskriver också att nya intryck och aktiviteter ger mycket att tala om. Det är viktigt att vuxna är med och samtalar med barnen, hjälper till att sätta ord på upplevelserna och arbeta med det barnen varit med om. Detta tror jag är superviktigt när man göra liknande besök, för utan samtal om upplevelser blir besöken inte till någon nytta hos barnen. Om man som pedagog försöker dokumentera med bild, text eller andra uttrycksformer tillsammans med barnen ger man de en upplevelse de lättare minns och som de kan återkoppla senare till. Som pedagog är det också lättare att ta fasta på det barn lär sig i de olika besöken eller situationerna om man arbetar på detta sätt.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) står det att verksamheten ska bidra till att barnen får erövra nya erfarenheter. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Arbetslaget ska ge barnen möjligheten att utveckla sin förmåga, att dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, sina ideér och tankegångar med hjälp av ord, konkret material, bild samt andra estetiska uttrycksformer.

Kursmål:

- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur