Materialkännedom – viktigt för både vuxna och barn.

När jag gick i högstadiet hade vi ämnet bild en gång i veckan. Bild var ett ämne jag hatade då man alltid blev tillsagd vad man fick göra och vad man inte fick göra. Det handlade nästan alltid om att måla av något som till exempel ett fat med frukt eller liknande. När lektionen var slut skulle man bli bedömd på det man målat, vilket jag var riktigt dålig på. Man fick aldrig arbeta med material som var okänt, alltså material som man inte hade kommit i kontakt med innan. Men nu äntligen (!) så har jag fått lektioner i bild där man får lära känna nya material, testa på och få nya erfarenheter och där man inte blir bedömd på resultatet utan i stället läggs fokus på det jag förstår, reflekterar kring och lär mig.

Under den första workshopen med bild låg fokuset på att komma i kontakt med nya men kanske också ”gamla” material. (Med gamla material menar jag material som jag tidigare stött på, men som jag fått lära mig mer om). Tanken med workshopen har varit att testa massa olika material, testa att kombinera de med varandra på olika sätt och därigenom reflektera och få nya erfarenheter. Genom detta har en så kallat materialkännedom utvecklats hos mig. Man lär sig hur olika material fungerar tillsammans och får på så sätt erfarenhet utav hur man kan arbeta med dem. Detta har varit väldigt bra, både för att jag tidigare inte fått komma i kontant med material på detta sätt men också för att jag inte haft tillgång till materialen. Det är både bra och viktigt för mig som pedagog att ha olika erfarenheter ifrån olika material då jag vet hur de olika materialen fungerar tillsammans och genom att ha kännedomen om de kan jag senare ge stöttning när barnen på förskolan använder dem.

 

Här använde jag massa olika material så som olika färger (oljekritor, pastellfärg, akvarellfärg, pulverfärg, glitterfärg m.m) och även trä, olika slags papper, wellpapp, folie, tyg m.m. Något annat som jag testade på var att använda olika köksprodukter tillsammans med materialen, så som bakpulver, soja, mjöl, salt och såg hur de reagerade tillsammans med olika färger osv.

Forssell (2011, ss. 120-123) beskriver att enligt Vygotskij är människor alltid påväg att erövra nya kunskaper, nya sätt att tänka på för att erövra världen. De kunskaper och erfarenheter vi har använder vi i nya situationer och det i sin tur ger oss vissa färdigheter. Jag vill här pointera att det är viktigt för alla, och då även för barn att komma i kontakt med nya kunskaper för att få nya erfarenheter. Genom att få lära känna nya material eller gamla, men på nya olika sätt, får barn nya kunskaper och erfarenheter som de kan använda i nya situationer och sedan skapa färdigheter hos dem. Björklund (2009) beskriver också att olika material inbjuder till olika möjligheter att utveckla sina fantasier och uppfylla tankar och ideer. 

Höglund (2009) beskriver i sin artikel att estetiska ämnen (så som bild) och kreativ undervisning stärker elevers kritiska tänkande. Det förbättrar språkinlärning och matematikinlärningen. Forskning visar också att estetiska läroprocesser ökar självförtroendet och arbetsförmåga samt det sociala samspelet.  

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, ss. 9-10) står det att verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. 

 Genom materialkännedom får barnen upptäcka sin omvärld på nya sätt och även erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Ja, med allt detta sagt så utvecklas både barnets materialkännedom, barnets kunskaper och färdigheter men även självförtroende och arbetsförmåga. 

Materialkännedom är viktigt för både vuxna och barn.  

Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska läroprocesser

Referenser: 

Björklund, Camilla (2009). En två många: om barns tidiga matematiska tänkande. 1. uppl. Stockholm: Liber

Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber  

Höglund, Carl-Magnus (2009) The wow factor. [Elektronisk] Pedagogiska magasinet.
Tillgänglig: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2009/11/18/wow-factor [2009-11-18]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442