Att arbeta med Alternativ och Kompletterande Kommunikation

I förskolan kan det finnas barn som har språksvårigheter på något sätt vilket gör att jag som pedagog måste arbeta så att dessa barn får utveckla sitt språk på bästa möjliga sätt.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) står det att förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att berätta, uttrycka tankar, frågor och kommunikation med andra. Det står också att förskollärare ska stimulera alla barns språkutveckling och kommunikationsutveckling. 

Alltså ska jag som pedagog se till att alla barn, på bästa möjliga sätt, får utveckla sitt språk utifrån sina egna förutsättningar.

Om man då har barn med språksvårigheter finns det hjälpmedel som man kan använda sig utav. Ett exempel på det är TAKK – Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, med andra ord tecken som stöd. Det finns något annat som kallas för GAKK – Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation. När man arbetar med GAKK har man istället bilder som stöd. Carlsson* tog upp under sin föreläsning att när man arbetar med AKK på något sätt så är det för att ett barn med språksvårigheter behöver ett verktyg/hjälpmedel till att uttrycka sig, ett komplement för att bli förstådd.

Vad menas med TAKK och hur kan man arbeta med det i med ett barn och i barngrupp?
Jag har valt att beskriva TAKK lite närmare, både för att jag tidigare arbetat med det och tycker det är väldigt intressant. TAKK betyder, som jag tidigare nämnt Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Tisell (2009) beskriver att när man arbetar med TAKK innebär det att man kompletterar det talande språket med teckenspråkets handrörelser. Detta gör att man för att förtydliga det som sägs. Man använder sig av tecken under tiden man pratar för att stärka orden, man lägger så kallat ”strålkastarljusen” på det viktigaste orden genom att teckna dem. Man använder vanligtvis tecken som stöd till barn som har språksvårigheter, utvecklingsstörning, autism eller CP-skada. Det används också ofta med barnen som har annat förstaspråk. TAKK används väldigt ofta i barngrupper runt omkring Sverige, oavsett om barnen har någon språksvårighet eller inte.  Forskning har visat på att barn med en vanlig språkutveckling kan med hjälp av TAKK få e snabbare talutveckling (Tisell 2009, s.9).

Genom att teckna gör man som pedagog det lättare för barnet att förstå och det bygger upp ordförrådet. Tecken gör att barn lär sig fler ord snabbare och den kunskap som de lär om språket sitter kvar längre. Detta är på grund av att inlärningsprocessen förstärks gnom att man både hör, ser och känner orden (Tisell 2009, s. 8).

Tisell beskriver också att tecken som stöd hjälper barn att bland annat sortera intryck. För barn som har en långsammare utveckling är det viktigt att få hjälp med att sortera olika intryck, vilket TAKK gör. Tecken fungerar som en understrykningspenna i talet. Men tecken hjälper också barnet att vara närvarande. Det fångar barnet uppmärksamhet, ökar koncentration och då blir barnet mer närvarande.

Har man barn som är i behov av tecken som stöd så är det bra att arbeta med tecken tillsammans i hela barngruppen.  Då kan både barn samt personal prova på tecken och det blir ett inkluderande arbetssätt. Som tidigare nämnt så påverkas även barn utan språksvårigheter positiv utav tecken som stöd, så det gynnar alla! Man kan till exempel arbeta med att ha veckans tecken, lära alla barns bokstav på teckenspråk och ge alla barn varsitt tecken. Man kan ha sånger med teckenstöd till, arbeta med bilder på tecken, sätta upp de på möbler och saker i förskolans verksamhet (Tisell 2009, s. 34).

Jag tror att det är viktigt att göra arbetet med tecken så naturligt som möjligt i barngruppen, så att ingen känner sig exkluderad. Alla barn kan få lära sig eftersom det gynnar alla parter! Om man är osäker på tecken som pedagog kan man bara söka på nätet, använda sig av appa eller beställa teckenböcker. Det står jättebra hur man gör och hur man kan arbeta med det. Man kan också söka på ”Teckenhatten” på Youtube där det finns massor utav sånger som man kan ha och spela inför barnen.

Teckenhatten-  https://www.youtube.com/watch?v=qx4s9OePHQI

Kursmål:
- redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheterr
- kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen





Referenser

*Camilla Carlsson. Kommunikationer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv 1.  Högskolan i Borås, 2015-02-23.

Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. 1 uppl. Lidingö: Hatten