Fältdagar 4 & 5 – uppföljningen

Efter mina tre veckor på praktiken fick jag komma tillbaka två extradagar för att utvärdera mitt arbete med barnen och se om barnen kanske utvecklat det jag gjort med dem. Det var kul att träffa alla barn igen och redan under den första dagen var det en del saker som jag märkte att barnen tagit fasta på. Till exempel så satt jag med några barn och målade en stund på förmiddagen. Barnen målade massa olika saker och jag frågade vad de gjorde. En flicka beskrev sin teckning med en dinosaurie, en flicka och tre bokstäver som hon skrivit själv. Hon frågade sedan om jag kunde hjälpa henne att skriva hennes namn och ålder. Tillsammans hjälptes vi åt och skrev. Hon frågade också om jag kunde skriva vad de gjorde på teckningen, liknande de sagorna som jag gjorde med de andra barnen. Jag märkte då att hon hade fastnat för sagorna och tyckte det var roligt att skapa egna, men en lite enklare variant.

Under tiden jag var borta så hade barnen läst sagorna som jag hade gjort med dem. Ett barn började prata om teatern som vi hade varit på – ”Fröken Sill simmar till..”. Ett annat barn frågade mig då om vi också kunde göra en egen teater, vilket vi självklart kunde. Vi tog en av de böcker som barnen skrivit och började dramatisera på gården. På högskolan hade vi en gästföreläsare vid namn Carina Mattsson* som berätta väldigt bra hur man kan dramatisera böcker tillsammans med barn. Egentligen var hon matematiklärare men drama kan beröra många ämnen som då bland annat matematik och språk. När man dramatiserar med barn blir det mer som en lek där alla kan vara det man vill, vilket hon pointerade.

Barnen och jag började med att bestämma vilka rollen man skulle ha. Några barn ville vara flickan och pojken, som sagan handlade om, och några ville vara en delfin eller haj. Jag läste sagan sakta och medan jag läste agerade barnen. Det blev otroligt roligt och barnen bytte roller och testade lite olika.

Något som jag också vill pointera är att barnen faktiskt tog fasta på arbetet med deras akvarium också. De andra barnen som inte fått göra ville också göra djur och barnen skapade fiskar av olika slag, maneter, valar, hajar m.m. Barnen hade målat manethav ute på gården i sanden med hjälp av pinnar och även skrivit ord.

Utvärdering och dokumentering med min handledare
Under veckorna som jag arbetade med barnen dokumenterade jag i form av bilder och texter. Jag skrev upp saker som jag ansåg att barnen fått lära sig i arbetet som de gjort och jag skrev ner lite tankar på hur jag skulle kunnat göra arbetet bättre, utifrån min roll som pedagog. Min handledare och jag satte oss ner sista fältdagen och pratade om mina anteckningar och arbetet jag gjort med barnen. Vi använde oss utav deras systematiska kvalitetsarbete där de använde sig bland annat av Lotus-diagram.

Det strävansmål som barnen nått är överstrukna med grönt. De mål som berörts men inte uppnåtts helt är överstrukna med gult. De som inte är överstruket är mål som inte berört.
De lila prickarna står för de mål som barnen nått i arbetet med deras akvarium och de rosa prickarna visar vilka mål de nått i skapandet av sagorna.

                                                

Det var väldigt nyttigt och bra att göra på detta sätt kände jag, för på så sätt kunde både jag och min handledare se mer konkret på vad jag egentligen fått med mig under mitt arbete tillsammans med barnen. Vi kunde också diskutera varför barnen inte nått vissa punkter, hur man kunde gjort annorlunda för att nå dem eller om det kanske inte alls gick.

En analys av mitt VFU- arbete
Om jag hade gjort mitt arbete annorlunda hade jag nog valt att fokusera på en sak och försökt göra det i hela gruppen, för att kunna se hur olika barn tänker och arbetar kring samma ämne. Jag hade kanske valt att bara göra akvarium tillsammans med barnen och på så vis hade skapandet yttrat sig på olika sätt. När jag arbetade med akvariet tillsammans med 3-4 åringarna låg mycket fokus på material, klippa och klistra massa olika saker. Det handlade inte direkt om varför de skapade som de gjorde och barnen brydde sig inte om att veta mer om de djur som de skapade. Jag ska inte säga att detta var något negativt, för min tanke var att barnen skulle få materialkännedom och få skapa vad de ville, men samtidigt hade jag som pedagog tyckt att det varit lite mer intressant att fördjupa mig i ämnet om fiskar och djur i vatten. Samtidigt kan jag tycka att det är mitt ansvar som pedagog att visa barnen mer, att lära dem mer. Det är inte barnen som ska behöva be om mer för att få, men jag ville inte styra för mycket utan just då var det barnens intresse som låg i fokus. 

Jag tror att hade jag gjort detta moment med lite äldre barn hade de kanske velat ta reda på lite fakta om de djur vi skapade, och man skulle kunnat göra lite mer forskning och skrivit olika texter till. Genom det hade även språket fått ta plats. Men som tidigare nämnt, det var inget negativt med att arbeta med de lite mindre barnen och jag tror att dem fick med sig mycket mer än vad jag själv kan förstå. 

Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
- utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Referenser

* Carina Mattsson. Timmele förskola. Högskolan i Borås, 2015-03-27.