VFU – att skapa akvarium

Nu har VFU- perioden äntligen tagit fart och första veckan har gått. Veckan började med att hela barngruppen och alla pedagoger gick på teater ”Fröken Sill simmar till..”. Teatern var väldigt uppskattad av barn men även av oss vuxna. Det var sång och berättande om djur under vatten. Vi tog bilder och under hela dagen samtalade vi om teatern. Ett bra startskott till mitt didaktiska arbete!

Jag hade delat den första barngruppen i två grupper och började med att visa upp mitt didaktiska material för den första gruppen. Till en början frågade jag barnen om de visste vad ett akvarium var. Några barn svarade att de inte visste, något barn sa att det inte är i havet i alla fall. Jag visade på förskolans Ipad hur ett akvarium kan se ut och vad som skulle kunna bo där. Vi samtalade om teatern som vi nyss varit på och drog lite paralleller till den. Jag berättade sedan en saga om det akvarium jag själv skapat och beskrev djuren som bodde där. När jag var klar frågade jag om barnen ville skapa, vilket de gärna ville. Jag gjorde samma sak i den andra gruppen, men där var det två barn som inte ville, vilket var helt okej. Jag vet faktiskt inte varför barnen inte ville skapa, men kanske var det så att detta inte intresserade dem. Jag frågade om de ville göra någon annorlunda men det ville dem inte.

Tanken var sedan att lägga fram allt material som fanns på förskolan för att låta barnen få använda vad de ville. Barnen och jag gick också ut på gården och plockade mycket material som de skulle kunna ha i sina akvarium. Barnen fick varsin skolåda som de fick göra vad de ville med. Jag arbetade hela tiden med en grupp i taget för att kunna ge mer tid och stöd åt varje barn. Vi samtalade mycket om materialen, vad de hette, vad barnen gjort av de olika materialen tidigare och även hur de kändes. Dock resulterade valet av material i att de flesta barnen ville göra som jag gjort, vilket de gärna fick om de ville.

Barnen målade sina kartonger blåa, hällde glitter och limmade. De skapade olika djur som skulle bo i vattnet och mitt krav under skapandet var att barnen bara fick göra djur som kunde bo under vatten. Detta gjorde jag för att barnen skulle få ramar i sitt skapande eftersom jag själv tror att det kan bli svårt och lite för mycket för dem om det blir för fritt. Jag kommer förklara varför lite senare i mina reflektioner.

Jag tog sedan ett barn i taget och vi limmade in allt som skulle finnas i akvariet. Vi pratade om de olika sakerna som limmades in, hur de såg ut, hur de kändes, hur de luktade, vilken färg och storlek de hade, vart de skulle sitta, framför, bakom, jämte, under eller över. Barnen pratade med mig men även mycket med varandra under tiden som vi skapade. Barnen klippte ut olika former som de ville ha med och det märktes att de tyckte det var roligt att skapa. När jag frågade dem om de ville arbeta med deras akvarium var det alltid ett glädjetjut som hördes. Jag drog då slutsatsen att de tyckte momentet var roligt!

Detta gjorde jag med båda grupperna under första veckan. Jag hann med mycket redan under första veckan men jag arbetade också lite under den andra veckan. Jag skrev hela tiden ner det vi gjorde, vad barnen sa och hur långt jag kom med varje barn. Detta för att senare dokumentera tillsammans med min handledare.

Tankar & reflektioner
Anledningen till att jag gjorde att didaktiskt material som jag visade upp för barnen var för att jag och min handledare tänkte att barnen antagligen inte hade så många erfarenheter runt ämnet. Barnen i denna grupp var tre, några precis fyra år. Jag märkte sedan när jag arbetade att barnen faktiskt inte hade några erfarenheter och de kunde inte mycket om akvarium. Att de härmade mig gjorde de nog för att de som sagt inte hade erfarenheter, vilket inte är lätt för en tre- och fyraåring. Men mitt fokus låg på att prata om materialen, få in olika sinnen genom att känna lukta och höra på till exempel. Jag tänkte också mycket på att prata om de olika djur vi skapade, som bodde i vatten. Vi läste lite fakta från olika böcker och pratade om dem. Jag ville få med språk, matematik, naturkunskap vilket jag också kände att jag fick i arbetet. När vi samtalade och läste fakta lärde barnen sig nya begrepp och barnen pratade mycket sinsemellan om deras akvarium. Matematiken låg i fokus när vi limmade och skapade då vi pratade former, storlekar, perspektiv, rumsuppfattning, färger, vi sorterade m.m. 

 Naturkunskapen kom såklart med när vi pratade om de olika djuren.

Jag ville ha ramar i mitt arbete för att jag tror att det kan bli rörigt och svårt för barnen att komma igång. Detta var något som Andersson* tog upp under en workshop i skolan. Det kan vara svårt att komma på vad man ska göra när man tidigare inte gjort något liknande och då kan det bli en press som handlar om att prestera för barnen, vilket jag inte ville. Jag gav dem ramar och inom dem fick de vara fria och göra vad de ville. 

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) står det bland annat att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt  kunnande om växter, djur. Att varje barn strävar efter att utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och  samtala om naturvetenskap. Förskolan strävar också efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild samt utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande  egenskaper hos mängder, antal samt för mätning. Det står också att varje barn ska sträva efter att tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.

Kursmål:
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
-  utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Referenser 

*Mats Andersson. Bild 1. Högskolan i Borås, 2015-02-09.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Fältdag 2 och 3 – planera mera!

Min tanke var först att bara skapa ett didaktiskt material, ett akvarium, men under mina två sista fältdagar märkte jag att gruppen med de lite äldre barnen var väldigt intresserade av böcker, sagor, bokstäver och ord så jag ville skapa något med dem också. Eftersom temat på förskolan var vatten men även språk ville jag försöka lägga lite extra krut på språkutvecklingen i denna grupp.. Återigen satte jag mig ner med min handledare och diskuterade.  Jag bestämde mig för att göra sagor tillsammans med barnen, som skulle handla om vatten.  

Jag planerade upp hur jag ville arbeta tillsammans med barnen i denna grupp under mina tre veckor. Under planeringen hade jag i åtanke att jag skulle arbeta med den andra gruppen också, jag valde därför att lägga upp arbetet så att jag inte skulle behöva stressa ihjäl mig. Jag gjorde ett schema över veckorna som jag hade på mig att arbeta med barnen. Jag skrev upp när jag skulle arbeta och med vilken barngrupp, hur lång tid jag tänkt att det skulle ta, vad jag behövde m.m. Liknande en momentplanering.

Jag bestämde mig för att inte göra något färdigt material med de äldsta barnen, eftersom det skulle bli ännu mer stressigt men också på grund av att det redan finns väldigt bra böcker att arbeta med tillsammans med barnen.  Förskolan som jag är på hade bestämt att de skulle gå till biblioteket med barnen innan jag skulle ha min praktikperiod. De skulle låna lite olika böcker om vatten och på det sättet kunde pedagogerna läsa böckerna för barnen innan jag kom och barnen kunde själva få titta och inspireras av böckerna.

Hur kan sagor bli ett didaktiskt material?
Tillsammans med barnen vill jag prata om böcker, hur de ser ut och vad de innehåller, att de har bokstäver som utgör en text som i sin tur skapar ett innehåll. Min tanke är att barnen ska få rita egna bilder, skriva bokstäver och ord om de vill och sedan tillsammans skapa en berättelse. Dock vill jag vara flexibel då detta är min utgångspunkt. Vill barnen skapa berättelser på något annat sätt så vill jag försöka ta fasta på det.

Genom att skapa egna sagor och även läsa sagor för barnen får de lära sig om sagor och berättelser, om bokstäver och texter. Svensson (2009) tar upp att när man arbetar med böcker och bilder så påverkas språkutvecklingen positivt då barnen får vara med och diskutera, reflektera kring bilderna och få använda sig av sin fantasi och egna erfarenheter. De skapar anknytning till det dem gör utifrån egna erfarenheter. Barnen får en slags inbjudan till att få lära sig själva läsa eller skriva när de arbetar med böcker. De får också ett rikare språk och viljan till att lära mer. Barnen kommer också i kontakt med konfliktlösning, problemlösningsmodeller när de arbetar med sagor och berättelser. Pedagogers förhållningssätt är här jätteviktigt då de skapar trygghet och samspel i lärandet för barnet.

Kursmål:
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
-  utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Referenser 

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Att arbeta med TRAS

TRAS = Tidig Registrering av Språkutveckling

TRAS är ett observationsmaterial som riktas till barn men som fokuserar på kommunikation ut en vid synvinkel. Det används för att utveckla förskolans verksamhet och är ett systematiskt sätt att observera barn ur en och samma synvinkel (Espenakk 2005). I TRAS finns det massor av olika kategorier som utgår ifrån när man observerar barnens kommunikation.

 

Många kan ställa sig skeptisk till att arbeta med materialet. Detta bland annat på grund av att materialet kan tolkas fel, att man dömer barnen efter vad de kan och inte kan. Detta är något vi pedagoger inte får göra då vi arbetar utifrån strävansmål i våra styrdokument. Frågorna som finns i materialet handlar endast om det enskilda barnet, vilket kan tolkas som att man bara tittar till vad individen kan fastän materialet är till för att utveckla verksamheten. Något annat som kan vara problematiskt är att barn ligger i olika utvecklingsfaser vilket kan göra att materialet inte passar till alla. Har man en barngrupp där barnen har annat förstaspråk än svenska är det inte det bästa alternativet att arbeta med.

De positiva fördelarna är att det finns olika kategorier, olika rubriker med färger och åldersindelningar, som man följer vilket gör det enkelt att arbeta med. Genom TRAS kan man tidigt fånga upp de barn som behöver mer stöd och hjälp. Med hjälp av kartläggningsinstrumentet kan man utveckla verksamheten och genom detta kan man arbeta anpassa arbetet med språk på bästa sätt med den specifika barngruppen. Genom materialet kan jag som pedagog få inspiration till vad som kanske behöver utvecklas mer.

Allting har sina för- och nackdelar, men m man bara reflekterar och tänker över varför man gör det man gör och har ett syfte med det så tror jag att det alldeles utmärkt att arbeta med TRAS.

Kursmål:
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
- redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål
- redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

Referenser

Espenakk, Unni (2005). TRAS: tidig registrering av språkutveckling : handbok om språkutveckling hos barn. 3. oplag Herning: SPF-utbildning.com, Special-paedagogisk Forlag